# ID: svediakorp-gov446761
# author: Belder (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Alexandros Baltas har gjort en mycket balanserad rekommendation till rådet i fråga om Kroatiens ansökan om medlemskap i EU.
I rekommendationen anges mycket kategoriskt de kvarstående problemområdena ur EU: s synvinkel, vilka är förbindelser med grannländerna, flyktingfrågan och samarbetet med Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien.
Föredraganden har inte heller bortsett från Zagrebs stora problem med dessa mål och landets ansträngningar för att uppfylla dem.
Han nämner helt riktigt det oundgängliga bidraget från Kroatiens grannländer när det gäller att skapa ett klimat av säkerhet och ömsesidigt förtroende i området, något som Doris Pack också har påpekat.
Sammanfattningsvis är Alexandros Baltas betänkande som jag ser det ” fruktansvärt ” bra, och jag använder ordet ” fruktansvärt ” av ett skäl som ni snart kommer att förstå.
Desto mer intressant fann jag de relativt kritiska reaktionerna på utkastet till rekommendation från ett antal kroatiska akademiska deltagare.
Deras kommentar över bordet var att ” Europeiska unionen kräver hela tiden mycket av oss, men exakt vad har genomsnittskroatiern att vinna på detta? ”
De har ingen brist på vardagsproblem – jag skulle kunna nämna sysselsättningen, utbildningen, hälsovården, bostadsproblemen –, men dessa tas inte upp i Baltasbetänkandet, hur genomarbetat det än annars är.
Det är inte för inte han i punkt 1 g ber rådet planera för ökat stöd till Kroatien för landets kvarstående problem på vägen mot EU.
Denna begäran blir extra intressant mot bakgrund av ett överraskande resultat av en opinionsundersökning i Kroatien i veckan.
Inte mindre än 82 procent av de tillfrågade är emot Kroatiens eventuella anslutning till Europeiska unionen.
Låt oss hoppas att detta bara är en ögonblicksbild i tiden, en bild som snart kommer att blekna bort.
Allt som allt råder det stor press på premiärminister Ivo Sanaders proeuropeiska inriktning, så vad han nu behöver är faktiskt stöd från Bryssel.
Å andra sidan är man i Zagreb tydligt angelägen om integration med det euro-atlantiska samfundet.
Det är därför EU-institutionernas sak att erbjuda Kroatien ett nära transatlantiskt förhållande.
