# ID: svediakorp-gov446668
# author: Hernández Mollar (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 484
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Jag måste inleda mitt inlägg med att uttrycka min tacksamhet, i egenskap av spanjor och ordförande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, för att Europeiska rådet stöder parlamentets förslag att göra den 11 mars till en europeisk minnesdag för terrorismens offer.
Den senaste tidens händelser har förskräckt och smärtat oss, och också gjort oss medvetna – tyvärr har vi varit det länge i mitt land – om att den civiliserade världen är hotad, i fara på grund av en ny fiende vars gränser inte kan fastställas: terrorismen.
Och kampen mot denna fiende, som har många tentakler och som dödar på ett skoningslöst och brutalt sätt, förs inte genom ett normalt, traditionellt krig, utan genom ett orättvist och kriminellt krig mot samhällen som bygger på principer som frihet och demokrati – det råder det inte minsta tvivel om.
Europeiska unionen måste förena sina ansträngningar och snarast skaffa sig alla de rättsliga, ekonomiska och mänskliga instrument som behövs för att bekämpa terrorismen.
Av alla dessa skäl anser jag att parlamentet är skyldigt att sända ett budskap till stöd för de åtgärder som Europeiska rådet antog den 25 mars, i sitt uttalande mot terrorism, men också att med den legitimitet vi har som företrädare för de europeiska medborgarna tala om för rådet att vi inte en minut till kan acceptera att medlemsstaterna saknar politisk vilja att genomföra dessa åtgärder, som fallet är för närvarande – jag kan bara framhålla ett par av de mest uppenbara exemplen, som den europeiska arresteringsordern och rambeslutet om terrorism.
Och det är än mindre acceptabelt att de mest effektiva instrumenten i kampen mot terrorismen, såsom den antiterrorenhet som skapades inom Europol som en följd av attackerna den 11 september, skall läggas ned av rena budget- eller procedurskäl.
Mina damer och herrar!
Verkligheten visar dessutom att Europeiska unionen ofta ställs inför betydande svårigheter när det gäller att fatta beslut, och med 25 medlemsstater fruktar jag att detta kommer att leda till att många beslut i praktiken blockeras.
Så varför följer vi inte exemplet från det senaste mötet med Europeiska rådet, där man använde solidaritetsklausulen i förslaget till konstitutionellt fördrag, som fortfarande bara är ett förslag – och föregriper införandet av systemet med beslutsfattande med kvalificerad majoritet som redan finns i texten till vår kommande konstitution?
Mina damer och herrar!
Jag skall sluta här, men jag tror att detta avsevärt skulle underlätta vårt arbete med att bekämpa vad som har visat sig vara den för närvarande största faran för stabiliteten hos de demokratiska samhällen som bygger på rättsstatens principer.
Våra medborgare förtjänar inte mindre än så, mina damer och herrar.
