# ID: svediakorp-gov446663
# author: Berès (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 711
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Europa utvecklas genom sina reaktioner, och efter dramat i Madrid, efter det i New York, har vi gjort, och fortsätter att göra, framsteg i kampen mot terrorism.
Efter New York hade vi en lång och svår förhandling om den europeiska arresteringsordern.
Vi hade sammanfört de fördelar som gällde Europol och Eurojust.
Men bakom kulisserna sker genomförandet så långsamt och är så hjärtskärande för våra landsmän att det är nödvändigt att finna andra medel för att tvinga stats- och regeringscheferna till handling.
När de väl har kommit överens med rådet, så glömmer de bort att genomföra ämnet för överenskommelsen i sina egna länder.
Ta den europeiska arresteringsordern till exempel; det är inte rätt att så många stater ännu inte har ratificerat detta nödvändiga verktyg som vi ville att de skulle göra efter New York.
I dag, efter Madrid, har Gijs de Vries, en före detta ledamot av detta parlament, utnämnts till samordnare.
Alla är förtjusta, eftersom alla känner till hans beslutsamhet i dessa frågor; alla känner till hans målmedvetenhet att arbeta för inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet.
Men om han varken har de nödvändiga resurserna eller ett tydligt mandat kommer vi att lämnas maktlösa.
Det var under trycket från olika händelser som en samordnare utsågs, även om det faktiskt finns en underliggande idé inom själva konventionen, en ingivelse som har inspirerat många av oss: föreställningen att det behövs bättre samarbete mellan olika europeiska myndigheter med hänsyn till de frågor där stats- och regeringscheferna är berättigade att säga sitt och måste kunna samarbeta aktivt med verktygen för en europeisk vision, de verktyg som finns i händerna på en kommission.
Det som vi har gjort för utrikesministern inser vi på ett sätt att vi kommer att behöva göra på områdena rättsliga frågor, säkerhet och frihet.
Denna samordnare ger faktisk en försmak av det som en dag, utan tvivel, måste genomföras.
I dag har han dock ingen förbindelse, ingen länk till kommissionen.
Jag anser att det är nödvändigt att begrunda detta om vi vill vara effektiva i samordnandet av resurserna i kampen mot terrorism.
I denna anda har ni, herr rådsordförande, den europeiska konstitutionens framtid i era händer, eftersom ni nu har ett definierat mandat med ett något svårt tidsschema, ett som säkerligen är välkommet i den mån det skapar ett större Europa, som till slut kommer att återförenas den 1 maj, med en konstitution inom kort, men det är i alla fall en aning problematiskt med tanke på valet till Europaparlamentet.
För att uttrycka det enkelt, det som jag önskar fästa er uppmärksamhet på är de delar som denna kammare anser vara grundläggande.
Vi har, som andra har sagt före mig, frågan om parlamentets budgetbefogenheter.
Förutom detta ser jag dock en risk att backa ur när det gäller det som antogs under konventet: jag vill tala om möjligheten till en europeisk åklagarmyndighet; jag vill tala om omröstning med kvalificerad majoritet där det var möjligt att få det, på det skattemässiga och det sociala området, även om detta inte är tillräckligt.
Jag ser en risk att backa ur på området för ökat samarbete och sammanlänkande klausuler.
Jag ser en risk för att revideringen av konstitutionen kanske inte blir av.
Detta skulle vara mycket allvarligt.
Slutligen har ni, herr talman, ett mycket allvarligt problem när det gäller kommissionens sammansättning.
Jag känner till vartåt det lutar: det är att tilldela varje medlemsstat en kommissionsledamot.
Jag vill emellertid åter fästa er uppmärksamhet på ett förslag som har lagts fram, det om att inte ange antalet kommissionärer i konstitutionen och ge kommissionens ordförande, med Europeiska rådet, friheten att definiera balansen i kommissionens sammansättning genom att helt enkelt införa en gräns på högst en kommissionär per medlemsstat.
Detta kanske leder till en kommission på 25 under en viss tid, som måste organiseras, men vi skulle åtminstone lämna ...
