# ID: svediakorp-gov446622
# author: Klaß (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 535
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Europeiska unionen är ett välorganiserat, rent och ekologiskt sinnat område, det finns ett särskilt intresse för avfallspolicy, och i kväll riktar vi uppmärksamheten mot det avfall som produceras inom gruvdriften.
De delar av jordens rikedomar som vi behöver för att leva letar vi rätt på, förädlar och använder.
De är olika mycket värda, och det är deras praktiska värde som är avgörande.
Frågan uppkommer om allt vi för närvarande inte använder eller förädlar genast kan betraktas som avfall.
Jag tror inte det.
För att komma åt det material som finns under ytan, tar man bort bra mark, jord och täckmassor, transporterar bort dem och schaktar sedan tillbaka dem till de utgrävda platserna och ser på så vis till att de fruktbara fälten och ängarna återvänder, med andra ord att jorden blir lika bra som den var tidigare.
Det som gjorde diskussionerna i utskottet så problematiska var hur avfall skall definieras, och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor valde i sitt betänkande, Sjöstedtbetänkandet, helt och fullt den definition som redan finns i ramdirektivet om avfall.
Vi förespråkar att verkligt avfall – förorenat material eller stenar – skall tas bort ordentligt och tas om hand.
Täckmassor och den kultiverade delen av jorden (ned till C-horisont) – åtminstone så som begreppen används i Tyskland – utgör återanvändbart material som är mycket viktigt på andra ställen, för utan dem skulle dagbrott inte kunna fyllas igen ordentligt, och det vore omöjligt att odla igen utan den kultiverade jorden.
Alla som arbetar med utvinningsarbete, eller som gör ingrepp i naturen, är också skyldiga att återställa marken så att den är ren, i ordning och framför allt ofarlig när arbetet avslutats.
Därför är det riktigt att det redan då arbetet påbörjas bör finnas ett avtal om återställande och återuppodling förankrat i planerna.
Här föreskrivs säkerhetsåtgärder.
De måste emellertid vara både säkra och flexibla.
Det är här som medlemsstaterna är ålagda att fastslå kriterier, som sedan måste godkännas av kommissionen.
Vi är framför allt oroade över försyndelserna i det förflutna, gruvor som stängts på fel sätt och avfallsprodukter som hopats.
Detta är vad vi kallar historiskt avfall.
Det är rätt och riktigt att vi uttalar oss för att det görs en sammanfattning av den ena och att den andra avlägsnas, men detta kräver mer tid.
Det finns ett behov av kriterier som kan uppfyllas och tillämpas i praktiken.
I ändringsförslag 71 och 72 går föredraganden inte tillräckligt långt.
I ett direktiv om gruvavfall behöver man inte upprepa och rekapitulera allt som redan har reglerats i andra EU-direktiv, till exempel direktivet om deponering av avfall, ramdirektivet om vatten och ramdirektivet om avfall.
Sammanfattningsvis vill jag återigen påpeka att alla våra ansträngningar måste syfta till hållbarhet.
Miljömässiga, ekonomiska och sociala överväganden måste tas med i beräkningen, lika mycket när man godkänner anläggningar som när man omstrukturerar dem och ålägger dem villkor som rör avfallshanteringsplaner.
