# ID: svediakorp-gov446620
# author: Sjöstedt (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 975
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Innan jag går in på detaljerna i detta förslag och i parlamentets förslag på förändringar och förbättringar, vill jag påminna om bakgrunden till detta direktiv.
De utlösande faktorerna var de två allvarliga miljökatastroferna i Spanien och i Rumänien som också kommissionsledamoten nämnde.
Vi skall veta att problemet med kollapsande gruvdammar är någonting som återkommer nästan varje år på olika ställen i världen, också inom EU.
Samtidigt med detta kan man säga att det pågår en smygande miljökatastrof som består i att gammalt gruvavfall, som vi ofta vet ganska litet om, läcker ut i naturen, framför allt tungmetaller.
Sammantaget är detta kanske ett betydligt större miljöproblem än den gruvdrift som pågår för tillfället.
Samtidigt har EU: s lagstiftning på detta område fungerat dåligt, därför att de direktiv som finns på avfallsområdet och som i dag delvis gäller gruvavfall inte fungerar och inte är avpassade för denna typ av industriell produktion.
Därmed är det alldeles klart att det behövs ett nytt direktiv på området.
Vi skulle därför vilja tacka kommissionen för förslaget.
Det har många förtjänster, t.ex. när det gäller dammsäkerhet och när det gäller att man i praktiken förbjuder metoden med höga cyanidhalter, som var fallet i Rumäninen.
Den metoden blir omöjlig i framtiden med detta direktiv.
Från utskottets för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor sida och som föredragande vill jag också se fler förbättringar.
Det första är att det är viktigt att detta täcker alla relevanta avfallstyper.
Vi har därför valt att plocka bort en del undantag, t.ex. för avfall från prospektering.
Jag tycker också att det är viktigt att det täcker de avfall som fraktas iväg från den närmaste produktionsplatsen.
Jag är speciellt tacksam för att vi ha kunnat enas om en definition som jag tycker fungerar bra, eftersom definitionsfrågan har varit lite komplicerad i detta fall.
Där har vi nu enighet inom de politiska grupperna.
Jag vill också nämna det inerta icke-farliga avfallet.
Det är viktigt att inse att även det avfall som i sig och i kemisk bemärkelse inte är farligt, kan ställa till stora miljöproblem.
Det kan det göra om det lagras felaktigt, om det tillåts förstöra vattentillgångar, eller om jordar försuras.
Det är viktigt att även det avfallet omfattas av regler som kräver att det återställs och tas hand om på ett riktigt sätt.
Här tycker jag att det beslut som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor fattat inte går tillräckligt långt, och jag har därför lagt fram ändringsförslag 98, som skulle ställa detta tillrätta som jag ser det.
En av de viktigaste punkterna i detta betänkande gäller det historiska avfallet, som kanske är det allra största miljöproblemet.
Det räcker inte med att bara göra en inventering, man måste också se till att man faktiskt åtgärdar detta, annars går man bara halvvägs till att göra någonting åt miljöproblemen.
Jag anser att det är viktigt att man kopplar det till de förslag som finns i betänkandet om att också kunna använda medel ur strukturfonderna för att verkligen åtgärda detta.
Det blir en möjlighet inte minst för de nya medlemsländerna att kunna åtgärda dessa rätt betydande miljöproblem.
Jag tycker också att man skall se detta som en möjlighet för ny teknik och för den forskning och utveckling som finns i EU i dag och som delvis redan är och som framför allt kan bli världsledande på detta område.
När det gäller de ekonomiska garantierna från företagen, har vi även här valt att göra en kompromiss mellan de politiska grupperna redan innan den första behandlingen.
Det innebär att vi lämnar en stor nationell frihet för att utforma dessa ekonomiska garantier.
Det är bra, eftersom det redan finns fungerande system i många länder.
Samtidigt skall detta godkännas av kommissionen så att garantierna uppfyller kraven, vilket är rimligt.
När det gäller tekniska lösningar på de olika föreskrifterna som finns i förslaget, har jag som föredragande haft som målsättning att vi inte skall gå in på tekniska detaljer och låsa dessa förslag vid olika tekniska lösningar.
Det skulle hindra en anpassning till den tekniska utvecklingen.
Jag tycker också att det är resultatet som vi har uppnått.
En annan punkt som jag skulle vilja nämna är att mycket av den mest oansvariga gruvdriften globalt sett sker i de allra fattigaste länderna.
Vi har fått in en skrivning i betänkandet om att i den mån man använder EU-finansiering, också via Europeiska investeringsbanken t.ex., skall en förutsättning för stöd till gruvprojekt vara att kraven i direktivet uppfylls.
En annan punkt som jag valt att förstärka handlar om övervakningen av dammarna.
Även om konstruktionskrav ställs består bristerna ofta i att dammarna inte anpassas senare och i att de inte övervakas så som behövs om produktionsförhållandena ändras.
Det har vi också kunnat se i dessa olyckor.
En annan viktig punkt är att vi vill att man planerar inför stängningsfasen redan från början.
Som helhet tycker jag att förslaget från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor innebär en betydande förstärkning av kommissionens arbete, men det är också helt i linje med dess arbete.
Jag hoppas att vi genom dessa förslag kan åtgärda de grundproblem som jag nämnde i början; att undvika de stora dammrasen, att miljögifterna som läcker ut i naturen i dag inte är med och att en lagstiftning på detta område fås som faktiskt fungerar och som är heltäckande.
Förutsättningarna för att få det finns nu.
Jag vill använda två sekunder till att tacka skuggföredragandena och kommissionens ansvariga för ett gott samarbete.
