# ID: svediakorp-gov446602
# author: Blokland (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Under alla år som parlamentet och rådet gemensamt har antagit lagstiftning har det mycket sällan hänt att ett förslag som lagts fram av kommissionen har avvisats på grund av subsidiaritetsprincipen.
Jag och många av mina kolleger i parlamentet anser att det förslag som nu diskuteras – och jag talar om tillgång till rättslig prövning, Schörlingbetänkandet – bör drabbas av detta öde.
Det beror på att det är mycket ovanligt att kommissionen lägger fram ett förslag om att införliva Århuskonventionen i gemenskapens lagstiftning med hjälp av ett direktiv, när alla medlemsstater och nio av tio anslutningsländer har undertecknat konventionen, och några till och med har ratificerat den.
Att använda sig av ett direktiv som instrument för att tvinga medlemsstaterna att införliva Århuskonventionen i sin nationella lagstiftning är därför oproportionerligt.
Detta förslag grundar sig dessutom på artikel 175, även om det i själva verket handlar om harmonisering av medlemsstaternas rättssystem.
Detta kan absolut inte göras på grundval av artikel 175.
Formuleringen i förslaget skiljer sig också från formuleringen i Århuskonventionen, och det kommer naturligtvis att orsaka stora tolkningsproblem.
Jag är naturligtvis för Århuskonventionen, men jag kan inte annat än anse att medlemsstaterna bör införliva den på egen hand.
De har åtagit sig att göra det.
Kommissionens nuvarande förslag är därför både tekniskt inkorrekt och överflödigt.
Sammanfattningsvis vill jag säga att min grupp har mycket allvarliga invändningar mot förslaget.
Vi har därför lagt fram ett förslag om att ändringsförslaget skall avvisas, och jag uppmanar mina parlamentskolleger att stödja detta.
Ett liknande ändringsförslag avvisades i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor med en rösts majoritet, och det var inte överraskande, eftersom man just före mötet med miljöutskottet fortfarande antog att jag skulle förklara att detta ändringsförslag inte kunde godtas.
Ingen hade därför förberett sig ordentligt för omröstningen.
Jag anser att vi bör få tillfälle att göra det i morgon igen.
