# ID: svediakorp-gov446601
# author: Lisi (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, kommissionär Wallström!
Jag anser att mina kollegers tal, särskilt de tal som hållits av min grupp men även av andra, har satt fingret på det grundläggande problemet i detta betänkande.
Vi diskuterar inte omfattningen av rätten till information, som vi alla helt klart stöder.
Vi diskuterar inte konventionen, eftersom det inte är den det handlar om, vilket har påpekats, då den redan har undertecknats.
Det vi diskuterar är en mer allmän fråga, fru kommissionär, som vi har tolkat så att kommissionen försöker påtvinga oss sin vilja för att göra konventionen genomförbar.
Detta har också tydligt framgått av de tal som hållits av olika ledamöter och av de ändringsförslag som lagts fram, nämligen det som vissa ledamöter har framställt som ett försök att skynda på miljölagstiftningen.
Ur rättslig synvinkel och med tanke på unionens och medlemsstaternas rättsliga bakgrund är anledningen till detta obegriplig.
Jag är övertygad om att denna anledning är en sund oro och goda avsikter från kommissionärens och ledamöternas sida, men vi måste vara mycket försiktiga när det gäller denna aspekt, eftersom det finns en risk för att vi kommer att påbörja ett förfarande som gör att våra demokratiska institutioner förlorar sin legitimitet; de demokratiska institutioner som består av valda ledamöter, styrelser och församlingar på kommunal och lokal nivå.
Kort sagt drabbas det system med demokratiska garantier som är det enda som fullständigt kan företräda medborgarnas intressen.
Det är bara rätt och riktigt att man särskilt vill uppmärksamma miljön, och det är absolut önskvärt att man inbegriper alla medborgare.
Men vi måste vara försiktiga och inte gå över gränsen för den särskilda lagstiftningen.
När jag hör Inger Schörling tala om att inte ha några begränsningar, varken tidsmässiga eller geografiska, då börjar risken för att skapa motstridiga krafter bli allvarlig.
Om denna risk skulle återfinnas i morgondagens slutliga text, då anser jag att det vore bäst, vilket somliga ledamöter har sagt, att vi röstar emot den.
