# ID: svediakorp-gov446600
# author: Bernié (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 278
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Varför behöver vi en särskild lagstiftning för att genomföra Århuskonventionen?
Enligt vår åsikt är den helt tillräcklig, och därför har vi lagt fram ett förslag om att avvisa direktivet om tillgång till rättslig prövning.
Genom detta förslag införs några oacceptabla åtgärder, vilket är mer allvarligt.
Först av allt har vi den omprövning av akter som antagits av EU-institutionerna.
Vad är det för mening med att ha ledamöter i Europaparlamentet om deras beslut hela tiden bestrids av icke-statliga organisationer som utvalts av kommissionen, som också är väktaren av EU: s fördrag?
Sedan har vi kommissionens försök att blanda sig i organisationen av det nationella rättssystemet.
Detta villkor är olagligt, eftersom det strider mot artikel 175 i fördraget.
Slutligen finns det undantag från såväl civilrättsligt som straffrättsligt förfarande, som gör det möjligt för de icke-statliga organisationerna att erhålla stöd för att föra skadeståndstalan och befrias från kostnader, skadestånd och upplupen ränta om de misslyckas: denna åtgärd är moraliskt orättvis och rättsligt upprörande.
För att bibehålla en hållbar utveckling föreslår jag också att man inte begränsar förmågan att vidta åtgärder bara till de icke-statliga organisationerna, utan också inbegriper dem som sköter landsbygdsområden – markägare, jordbrukare, skogvaktare, företag osv.
Enligt artikel 9 i Århuskonventionen är det medlemsstaternas sak att organisera tillgång till rättslig prövning.
Om detta förslag antas, kommer det oundvikligen att orsaka svårigheter och rättslig osäkerhet vid genomförandet, vilket jag anser strider mot det önskade syftet.
För att på ett framgångsrikt sätt kunna genomföra denna konvention, måste vi respektera subsidiaritetsprincipen.
