# ID: svediakorp-gov446599
# author: Sjöstedt (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 439
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Århuskonventionen har stor betydelse.
Den stärker i praktiken medborgarnas möjligheter att få både insyn i och att faktiskt också påverka beslut i miljöfrågor som direkt berör dem.
Jag skall börja med att kommentera den del av genomförandet som handlar om Schörlings betänkande om rättslig prövning i miljöfrågor.
Det har lagts fram ett förslag om att avvisa betänkandet i dess nuvarande formulering, bl.a.
Thors talade om det alldeles nyss.
Själv har jag lite svårt att förstå grunden för att avvisa detta betänkande.
Faktum är att Europeiska unionen har skrivit under denna konvention.
Den borde då rimligen ha en skyldighet att via sitt regelverk också se till att konventionen genomförs.
Det är väl en rimlig konsekvens av att skriva under den.
Jag tror att detta blir speciellt viktigt när unionen utvidgas med tio nya medlemmar.
Det gäller att dra med de nya medlemsstaterna så att de tillsammans med oss uppnår det som föreskrivs i själva konventionen.
Det är också alldeles tydligt när man läser betänkandet att det inte hindrar något land från att ha en mer progressiv lagstiftning.
Det står varje land fritt att gå vidare, att utöka de rättigheter som finns på andra områden.
Detta klargör utskottet tydligt i ändringsförslagen 4 och 5.
Det ligger en poäng i att det är just miljöområdet som betänkandet gäller.
Det är ju den del av EU-rätten som kanske efterlevs sämst, om man ser till antalet rättsfall i domstolen.
Jag tycker att förslaget som antogs i utskottet skulle kunna förbättras på ett par punkter.
Det bör, för det första, utvidgas till att omfatta alla beslut som har miljökonsekvenser, inte bara sådana beslut som fattas på grundval av artikel 175 i fördraget.
För det andra är det viktigt att inte i detalj bestämma hur begreppet miljöorganisation skall definieras.
Det kan knappast vara EU: s uppgift att göra det.
Det är dessutom viktigt att inte föreskriva någon begränsning när det gäller vem som har möjlighet att föra talan.
Jag skall använda de sista sekunderna av min talartid till Korholas betänkande.
Det är viktigt att en så stor del av lagstiftningen som möjligt omfattas av detta betänkande.
Det är viktigt att även sådana institutioner som Europeiska investeringsbanken, som är en stor finansiell aktör, täcks av tillämpningsområdet, så att de måste uppfylla de förpliktelser som föreskrivs i betänkandet.
Jag tycker också att det är av stor vikt att man ger allmänheten partsintresse, så att den omfattas av detta regelverk.
