# ID: svediakorp-gov446596
# author: Grossetête (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 368
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Vi står inför två besläktade förslag som måste passa in i Århuskonventionens filosofi, men enbart i den filosofin.
Frågan om den skall eller inte skall rätta sig efter villkoren i Århuskonventionen står inte på dagordningen.
Det vi måste titta på är hur vi skall agera så att våra regeringar och gemenskapens institutioner kan genomföra denna konvention.
Århuskonventionen är utan tvekan ett verkligt framsteg, eftersom den spelar en roll när det gäller att fastslå det som har blivit viktig öppenhet, och vi uppmanas här att lägga fram metoder för att ge allmänheten tillgång till rättslig prövning.
Om denna konvention skall bli effektiv måste den emellertid vara modern och öka deltagandet bland alla dem som bidrar till att förbättra miljön i Europa.
Därför bör vi göra en noggrann hänvisning till begreppet hållbar utveckling.
Det vore inkonsekvent att nöja sig med en alltför restriktiv definition av miljölagstiftningen och att därigenom utesluta hela verksamhetsområden som ändå är mycket viktiga när det gäller att uppnå våra miljömål.
Jag tänker särskilt på yrkesgrupper.
När det mer specifikt gäller förslaget till direktiv, i den mån Århuskonventionen faktiskt kommer att genomföras, är den första frågan huruvida direktivet verkligen är nödvändigt.
Det är en välgrundad fråga, och om det finns ett direktiv så måste det motsvara innehållet i konventionen.
I detta fall måste direktivet också respektera subsidiaritetsprincipen.
Detta, vill jag tillägga, är också grundvalen för våra ändringsförslag.
Det beror på att det är medlemsstaterna som måste genomföra kraven i Århuskonventionen, och detta måste ske i enlighet med den lagstiftning som gäller i vart och ett av våra länder och de rättsliga traditioner som tillämpas där.
Jag vill under inga förhållanden stödja ändringsförslag som syftar till att påtvinga en medlemsstats rättspraxis på alla de andra.
Å andra sidan måste vi förutse eventuella gränsöverskridande fall, och vi måste specificera de möjliga överklagandeförfarandena.
Om dessa punkter inte tas med i beräkningen så kommer vi av skäl som har med rättslig konsekvens att göra förmodligen att välja att klara oss utan detta direktiv.
