# ID: svediakorp-gov446583
# author: Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 725
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, ärade parlamentsledamöter!
Först och främst vill jag tacka för parlamentets respons på kommissionens meddelande om en europeisk strategi för miljö och hälsa.
I synnerhet vill jag tacka de två föredragandena, först Frédérique Ries och därefter Marit Paulsen, för deras arbete, och det får jag väl utsträcka till hela den period som Marit Paulsen har funnits i Europaparlamentet och de anmärkningsvärt goda insatser som hon har gjort just på detta område.
Miljö och hälsa är en fråga som berör oss alla.
Enligt de senaste Eurobarometer-undersökningarna är 89 procent av Europas medborgare oroliga för hur miljön påverkar deras hälsa.
Närmare 10 procent uppger att de har en nära anhörig eller familjemedlem som lider av miljörelaterad ohälsa.
Vår kunskap om vad i miljön som verkligen ger upphov till vissa hälsoeffekter är fortfarande ganska begränsad.
Sjukdom uppstår på grund av många olika faktorer, som ofta samverkar.
Hur mycket miljön bidrar till sjukdomarna vet vi inte med absolut säkerhet i dag.
Ett av huvudmålen för denna strategi är just att öka vår kunskap och därigenom få en bättre bas för att kunna angripa problemen.
Grundtanken är att föra samman miljö, hälsa och forskning för att bättre förstå och därmed mer effektivt angripa det komplicerade sambandet mellan miljö och ohälsa.
Jag vill inte sticka under stol med att det också innebär en utmaning, eftersom vi i våra traditionella roller inte alltid är vana vid att arbeta horisontellt över de traditionella gränserna mellan olika forskningsdiscipliner och politikområden.
Just nu arbetar vi på en handlingsplan för perioden 2004 – 2010.
Den skall vi presentera vid miljö- och hälsoministermötet i Budapest i juni 2004, som är ett paneuropeiskt möte.
I förberedelserna för denna handlingsplan har experter och intressegrupper från hela det utvidgade EU deltagit.
Vi har haft regionala konferenser i Warszawa, Rom och Bryssel, där många av de frågor som parlamentet har tagit upp i sitt betänkande har behandlats.
Det är viktigt att komma ihåg att strategin är långsiktig.
Vår kunskap om miljöns roll för olika hälsoproblem kommer inte att bli fullständig omedelbart.
Parlamentet uttrycker oro över att strategin bara inriktar sig på informationsinsamling och forskning.
I viss mening är det så, men vi behöver denna information för att veta hur vi på bästa sätt skall rikta våra ansträngningar och insatser.
Det innebär inte att vi tänker sitta passiva under tiden.
På vissa områden kan vi inte riskera att vänta tills vi har fullständig kunskap, utan då skall vi handla enligt försiktighetsprincipen, och det kommer vi att göra.
För den första etappen, under perioden 2004 – 2010, har vi valt ut ett antal sjukdomar och prioriterade ämnen, som vi skall titta särskilt på: luftvägssjukdomar hos barn, astma och allergier, störningar i nervsystemets utveckling, barncancer, samt endokrinstörande effekter eller hormonstörande effekter.
Här framgår det tydligt att barn är en prioriterad målgrupp och de är också mest utsatta för miljörisker, så vi har satt dem i fokus för vår strategi.
De utvalda ämnena är tungmetaller, dioxiner, PCB och hormonstörande ämnen.
Genom att utgå från dessa sjukdomar och ämnen vill vi bygga upp ett program som kan ge oss nödvändig information om hur miljön påverkar vår hälsa.
Vi hoppas att vi sedan kan utvidga det till andra miljöhot och länkade sjukdomar.
I betänkandet pekar parlamentet på risken för dubbelarbete, att vi inte skall ta hänsyn till redan befintliga forskningsresultat eller arbete som utförs t.ex. av Världshälsoorganisationen.
Vi är mycket medvetna om denna risk och just samordning av information från olika områden är en av våra viktigaste uppgifter.
Jag vill gärna understryka att vi från första början med arbetet med denna miljö- och hälsostrategi har samarbetat med och inhämtat synpunkter från just Världshälsoorganisationen.
Avslutningsvis vill jag än en gång tacka för parlamentets stöd i denna mycket viktiga fråga som, utgår jag ifrån, ligger oss alla nära om hjärtat.
Tillsammans med kommentarer från andra institutioner och från intressegrupper kommer detta betänkande, och inte minst Marit Paulsens arbete, att hjälpa oss att ta fram en effektiv och bra handlingsplan.
Jag tackar för er uppmärksamhet.
