# ID: svediakorp-gov446507
# author: R&e, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,438
# sentences: 66
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
När vi möts för att diskutera situationen i Mellanöstern i dag är läget i området mycket spänt – vilket är förståeligt.
De israeliska styrkornas mord på Hamasledaren shejk Ahmed Yassin och sju andra palestinier i förra veckan har utlöst vrede i området.
EU fördömde denna utomrättsliga avrättning som oförenlig med internationell rätt.
I den redan infekterade situationen måste alla sidor visa behärskning och avstå från våldshandlingar som endast leder till fler dödsfall och som gör utsikterna till en fredlig lösning ännu mer avlägsna.
Mot bakgrund av detta ställdes Arabförbundets toppmöte in, vilket skulle ha hållits denna vecka i Tunis.
Nu är det viktigare än någonsin att länderna i området väljer en fredlig väg och upphör med våldshandlingar och ömsesidiga beskyllningar.
Regeringarnas ledarskap måste vara inriktat på fred och de måste avstå från handlingar som den senaste tidens illdåd, eftersom dessa inte gynnar någon.
På en annan plats i området, i Irak, fortsätter säkerhetssituationen att vara djupt oroande.
Det är upprörande att syftet med de attacker som nyligen har utförts har varit att få ett så högt antal civila dödsoffer som möjligt och att främja sekteristiskt våld.
Ett säkert, demokratiskt och fredligt Irak inom dess nuvarande gränser kan utöva ett positivt inflytande och bidra till fred och stabilitet i hela området.
EU ser fram emot överlämnandet av makten till en representativ irakisk regering och är fast beslutad att tillsammans med människorna i Irak arbeta för och garantera landet en fredlig och stabil framtid.
Det krävs åtgärder för att ta itu med de olika problemen och utmaningarna när det gäller fred och välfärd i Mellanöstern.
Jag anser att EU har ett utmärkt utgångsläge för att bidra till detta.
Genom historien har EU haft ett nära förhållande till länderna i södra Medelhavsområdet och Mellanöstern, ett förhållande som byggts upp genom århundraden av sammanflätad historia, handel och utbyte.
Vi är inte främlingar för varandra.
Genom Euromed och Barcelonaprocessen har unionen under tio år haft ett strukturerat förhållande till länderna i södra och östra Medelhavsområdet.
Barcelonaprocessens räckvidd är omfattande – den täcker politiska, ekonomiska och sociala frågor samt säkerhetsfrågor av ömsesidigt intresse.
Genom den förbinder vi oss att arbeta mot en delad zon som kännetecknas av fred, välfärd och framsteg.
På det ekonomiska området arbetar vi för upprättandet av en frihandelszon med en marknad som år 2010 kommer att bestå av 700 miljoner människor.
Denna väldiga marknad innebär en rad möjligheter och kommer att leda till att sysselsättningen, välfärden och stabiliteten i hela partnerskapet ökar.
Unionen har även slutit ett Europa – Medelhavsavtal om upprättande av en associering med alla utom ett av Euromed-länderna och jag hoppas att förhandlingarna med det land som återstår snart kommer att kunna avslutas så att alla arrangemang kan slutföras.
Jag vill uppmana alla parter att påskynda ratificeringen av dessa avtal som är viktiga instrument när det gäller att upprätta ekonomiska förbindelser mellan EU och länderna i Medelhavsområdet.
En viktig del av vårt engagemang har även varit att främja demokrati, sunt styrelseskick och rättssäkerhet.
Detta är i linje med slutsatserna i UNDP: s rapport för mänsklig utveckling i arabvärlden från 2002.
Kommissionen har redan gjort avsevärda medel tillgängliga för att stödja program som främjar dessa mål.
Genom Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) har unionen också utvecklat en samarbetsram och dialog med Gulfstaterna.
För närvarande arbetar vi tillsammans med våra partner i GCC för att få till stånd ett frihandelsavtal.
Även om förhandlingarna har pågått länge och ibland varit svåra är de nu på väg åt rätt håll.
Dessutom diskuterar vi olika sätt att utveckla förbindelser med Jemen och Libyen och reflekterar över våra förbindelser med Iran.
Det är tydligt att unionen redan har ett djupt och nära förhållande till länderna i Medelhavsområdet och Mellanöstern.
Förhållandet grundar sig på partnerskap och dialog och på viljan att samarbeta i hanteringen av de utmaningar som området står inför.
Det är även ett förhållande som grundar sig på erkännandet av varje parts strategiska betydelse för den andra parten.
Vi är deras grannar på samma sätt som de är våra grannar, och det ligger i vårt gemensamma intresse att en zon som kännetecknas av säkerhet, välfärd och framsteg utvecklas i hela området.
Som ett erkännande av områdets betydelse för Europa utformar EU för närvarande ett strategiskt partnerskap med Mellanöstern och Medelhavsområdet på mandat från Europeiska rådets möte i december 2003.
Detta är dessutom ett av de viktigaste målen med den europeiska säkerhetsstrategin, som även den antogs i december 2003.
Länderna i området delar EU: s engagemang för säkerhet och stabilitet.
Vi måste göra mer för att ta itu med orsakerna till instabiliteten i området – till exempel bristen på ekonomisk utveckling, underutvecklade utbildningsmöjligheter och behovet av att främja öppna samhällen och ekonomier.
Vårt viktigaste mål är att genom partnerskap främja utvecklingen av en gemensam zon som kännetecknas av fred, välfärd och framsteg och som sträcker sig över Medelhavsområdet och Mellanöstern.
Målet är att ha ett nära och samarbetsinriktat förhållande till alla länderna i området och att så långt det är möjligt arbeta utifrån initiativ som kommer från själva området.
Att lösa konflikten mellan araber och israeler är en strategisk prioritering.
Reformerna i området bör emellertid inte vara beroende av framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern – eller vice versa – utan båda målen bör eftersträvas sida vid sida.
Antagandet av interimsrapporten som presenterades vid förra veckans möte med rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) och som godkändes av Europeiska rådet präglades av dessa tankegångar.
I interimsrapporten föreslås ett strategiskt partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet och Mellanöstern.
En rad uppfattningar som är gemensamma för unionens medlemsstater när det gäller förbindelserna med området anges.
Vidare föreslås viktiga principer och mål som kan prägla vårt strategiska partnerskap och tillsammans med våra arbetsprogram för Medelhavsområdet och Gulfländerna föreslås dessa fungera som en metod för att genomföra vårt partnerskap.
Det är dessutom nödvändigt att reformens drivkraft kommer inifrån.
Det görs redan mycket både på regeringsnivå och av det civila samhället.
Nu är det upp till invånarna i området att själva fundera ut rätt fortsatt väg.
På samma sätt kan inte en lösning som bygger på principen med att ” en storlek passar alla ” tillämpas när det gäller de utmaningar som området står inför.
Vi har aktiva samråd med våra viktigaste samtalspartner i området.
Detta kommer att vara en nödvändig del i utarbetandet av vår slutliga rapport inför Europeiska rådet i juni.
I denna anda hade premiärminister Bertie Ahern i egenskap av ordförande för Europeiska rådet planerat att tala vid Arabförbundets toppmöte i Tunis i går, som ett ytterligare steg i våra intensifierade samråd med området.
Men som jag redan har nämnt ställdes mötet in.
Utrikesminister Brian Cowen är för närvarande på plats i området för en rad möten med viktiga samtalspartner.
Ordförandeskapets engagemang för samråd och dialog är obetingat.
Vi kommer att fortsätta processen vid det kommande Europa – Medelhavs-partnerskapets halvårsmöte för ministrarna i Dublin och vid Gulfstaternas samarbetsråds ministermöte.
Jag har redan nämnt behovet av framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern.
Om inte konflikten mellan araber och israeler, som krävt så många liv på båda sidor, kan lösas finns det ingen långsiktig lösning för området.
Genomförandet av kvartettens färdplan utgör även fortsättningsvis underlaget för en varaktig lösning med två livskraftiga, suveräna och självständiga stater, Israel och Palestina, som lever sida vid sida i fred och säkerhet.
Som medlemmar i kvartetten kommer vi att fortsätta att arbeta mot detta mål.
Våldshandlingar från de respektive sidorna bidrar inte till att föra den politiska processen framåt på ett sådant sätt att en lösning kan nås och därför får dessa handlingar inte förekomma.
Länderna i Medelhavsområdet och Mellanöstern står inför en rad politiska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Samtidigt har dessa länder en enorm potential som, om den fulländas, skulle innebära fördelar för alla människor i området.
För att en varaktig fred och stabilitet i området skall kunna uppnås är framsteg på alla områden – ekonomi, handel, utbildning, demokrati och det civila samhället – nödvändiga.
Europeiska unionen är fast besluten att som goda grannar tillsammans med regeringarna och människorna i området arbeta mot detta mål som ligger i allas vårt intresse.
