# ID: svediakorp-gov446408
# author: Maat (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 747
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka kommissionsledamoten för hans inledande inlägg.
Men innan jag ger min egen kommentar till det nya direktivet om djurtransporter skall jag helt kort uppehålla mig vid en händelse i mitt eget land, nämligen att vår drottningmoder, prinsessan Juliana, har gått bort.
Under hennes tid på tronen visade hon alltid ett speciellt intresse för jordbruk och boskapsuppfödning i mitt land.
I hennes ögon hade varje människa och varje djur betydelse.
Som inledning till denna debatt vill jag hedra hennes minne och visa mitt deltagande med hennes familj och alla som kommer att sakna henne.
Översynen av direktiven 64 / 432 / EEG och 93 / 119 / EG om djurtransporter har varit på gång under en ganska lång tid.
Jag uppskattar kommissionsledamot David Byrnes inlägg, för han tog trots allt upp stridshandsken efter vår debatt om resolutionen från 2001.
Utöver djurs välbefinnande var det framför allt mul- och klövsjukekrisen och utbrotten av svinpest som fick mig som föredragande att göra en grundlig genomgång av lagstiftningen.
Jag måste dock säga att kommissionens förslag inte erbjuder några egentliga valmöjligheter.
Med tanke på att den föreslagna tidsgränsen ligger på nio timmars transport och tolv timmars vila, en tidscykel som får upprepas hur många gånger som helst, och att ytan per djur har utökats mycket generöst, kan man lugnt sluta sig till att transporter som varar längre än nio timmar blir alltför dyra.
Som föredragande är jag något förbehållsam till det synsättet, eftersom det inte löser det besvärliga inkomstläget inom boskapssektorn och eftersom det inte är tillräckligt när det gäller att begränsa riskerna för djursjukdomar och reglera slakterimetoder.
En alltför stor yta per djur skapar dessutom en onödig risk för skador under transport, så låt mig nu beskriva den linje jag har beslutat mig för att följa.
För det första bör transporter upp till 100 kilometer ligga utanför direktivets räckvidd, så att de så kallade jordbrukstransporterna av boskap för slakt och produktion inte blir onödigt dyra.
Den typen av transporter ingår dessutom vanligen i regionala system för boskapsgårdar, och under sådana transporter uppstår sällan, om alls, några problem för djurens välbefinnande.
Kraven på utrymme för slaktboskap bör för det andra inte ändras i någon större utsträckning.
Begränsningen till nio timmar eller 500 kilometer för transport av slaktboskap – en tid och en sträcka som respekteras i 97 procent av transporterna av slaktboskap – gäller redan.
Det skulle dock behövas övergångsbestämmelser för regioner med få slakterier eller särskilda marknadsproblem.
Jag skulle dessutom vilja att man särskilt gynnar uppförande av slakterier i de regioner där djuren hålls.
När nu mjölk och socker vanligtvis bearbetas i de regioner där de produceras, varför skulle det inte vara möjligt i fallet med slaktdjur?
För det tredje: när det gäller boskap för produktion och traditionella system för gödning av djur föreslår jag en transportgräns på 30 timmar, inklusive åtta timmars vila, men ingen urlastning vid mellanstationerna.
Jag förordar också en separat förordning för avelsdjur och kapplöpningshästar, med strikta bestämmelser för vila och utfodring.
Men i allmänhet är transportvillkoren för denna grupp redan utmärkta.
För det fjärde är jag positiv till fler och mer specifika kontroller av internationella transporter.
Detta område är dock den nuvarande EU-ordningens särskilt svaga punkt.
För det femte skulle jag vilja se att viloperioder och körtider i befintliga EU-direktiv för transportsektorn kopplades till ny lagstiftning.
Vidare bör GPS-systemet införas för internationella transporter, så att onödig byråkrati inte uppstår och så att kontrollerna kan utföras mycket effektivare.
Att denna senare punkt inte är någon onödig lyx har bland annat framgått av oanmälda vägkontroller i Österrike som visat att så många som hälften av djurtransportörerna bröt mot lagen.
Detta väcker också frågor med tanke på att hela 221 000 levande djur transporteras till Libanon varje år, vilket motsvarar en hel ko per två familjer i Libanon årligen!
Enligt min mening finns det all anledning att anpassa lagstiftningen, särskilt när det gäller transport av slaktdjur.
Jag vill därför uppmana mina kolleger här i parlamentet att stödja ändringsförslagen 1 – 97, 109, 110, 111, 112 och 115.
Det skulle innebära den bästa jämvikten mellan djurs välbefinnande och vad boskapsuppfödare anser är ekonomiskt rimligt.
Om rådet antar
