# ID: svediakorp-gov446401
# author: Oomen-Ruijten (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 326
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja upprepa de tack som riktats inte bara till föredragandena, utan även till skuggföredragandena.
I dag har vi ett utmärkt tillfälle att fullborda hela lagstiftningspaketet om livsmedel, som innebär säkerhetsbedömningar ända till sista steget.
Det vi diskuterar i dag gör det möjligt att upphäva ett stort antal direktiv.
Vi kommer att kunna knyta ihop alla lösa ändar när det gäller möjligheten att kontrollera livsmedelsproduktionen och åstadkomma en strategi som omfattar hela livsmedelskedjan, med andra ord ” från jord till bord ”.
I rådets och kommissionens kompromisspaket finns ett antal bekymmersamma punkter, som har fått parlamentets godkännande.
Allt riskerar dock att bli tilltrasslat så här i sista minuten, eftersom det tycks ha uppstått några missförstånd.
Jag vänder mig också till David Bowe när jag säger detta.
Vad rör det sig om?
Det handlar om att försvara den kompromiss som rådet har lagt fram.
Saken är den att det bör vara möjligt för livsmedelsproducerande företag att ta på sig ett visst ökat ansvar för att det som är fel med köttet noggrant kontrolleras och att vi sedan – under det yttersta ansvar som vilar på den officiella veterinären och den regering som utsett veterinären – konstaterar om köttet enligt vår mening håller måttet eller inte.
I Nederländerna har detta system fungerat i ett antal år, till allas glädje.
Bowe påpekade nyss att det för några år sedan uppstod problem med mörkt kött i Skottland, men jag vill påpeka att man använder ett annat system där.
Vad vi måste göra är att se till att ansvaret läggs på dem som utan problem kan åta sig det.
Systemet kräver därför flexibilitet och minimal byråkrati, men det måste finnas garantier som gör att konsumenten kan räkna med att de livsmedel som erbjuds är säkra.
Jag uppmanar därför kammaren att stödja rådets kompromiss.
