# ID: svediakorp-gov446382
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,162
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det gläder mig att kunna delta i denna debatt, och med tanke på talarlistan är jag övertygad om att den har varit värd att vänta på!
Det är mycket viktigt att vi återigen får tillfälle att diskutera Europeiska unionens förbindelser med Latinamerika, och det gläder mig särskilt att två mycket framstående kolleger, som har stor kunskap om denna fråga och som under de senaste åren har engagerat sig så entusiastiskt och kunnigt i stärkandet av våra förbindelser, kommer att dela med sig av sina åsikter.
De avtal som vi diskuterar i dag markerar ett ytterst viktigt steg framåt i våra förbindelser med Centralamerika och Andinska gemenskapen.
Jag är därför tacksam för att Europaparlamentet stöder dessa avtal.
Som parlamentet vet fastställdes åtagandet att förhandla om nya avtal om politisk dialog och samarbete med varje region vid toppmötet EU – Latinamerika / Västindien som ägde rum i Madrid 2002.
Europeiska unionen har fullföljt detta åtagande.
Förhandlingarna slutfördes framgångsrikt och snabbt efter bara två rundor i oktober 2003, och båda avtalen undertecknades den 15 december i Rom.
Dessa nya avtal är ambitiösa.
Först och främst bidrar de till att institutionalisera och stärka den politiska dialogen: San José-dialogen med Centralamerika som inleddes 1984 och den politiska dialog som förs med Andinska gemenskapen på ministernivå, vilken har sitt ursprung i Romförklaringen 1996.
För det andra bidrar avtalen till att vidga ramen för både den politiska dialogen och Europeiska unionens befintliga samarbete med de två regionerna, till exempel genom att ett antal nya områden, såsom migration, konfliktförebyggande, god förvaltningssed och bekämpning av terrorism införs i dialogen.
Det är självklart inte tillräckligt att vi har förhandlat fram dessa avtal så snabbt som möjligt.
Vi måste också se till att de snabbt träder i kraft, och jag hoppas att ratificeringsförfarandena på båda sidor kommer att ske skyndsamt.
Detta är viktigt, eftersom de nya områden som tas upp i avtalen återspeglar de båda regionernas mycket verkliga bekymmer.
Vid toppmötet EU – Latinamerika / Västindien i Madrid enades man om att omständigheterna inte var de rätta för att inleda förhandlingar om associeringsavtal.
Dessa avtal om politisk dialog och samarbete sågs som ett övergångsstadium: syftet med avtalen var att skapa de rätta förutsättningarna för framtida förhandlingar om associeringsavtal, bland annat frihandelsavtal.
Stats- och regeringscheferna fastställde även de huvudsakliga kraven för att man skall kunna göra framsteg mot ett associeringsavtal, i synnerhet att åstadkomma en djupare regional integration och slutföra Doharundan.
Jag vill ta tillfället i akt för att betona vikten av de avtal som vi nyligen förhandlat fram.
De är ett instrument för att nå vårt gemensamma mål: att inleda förhandlingar om associeringsavtal med dessa regioner i framtiden.
Det har gått två år sedan det senaste toppmötet och vi står nu inför ett annat – toppmötet i Guadalajara – och det är nu nödvändigt att vi omvärderar våra förbindelser med dessa regioner.
Vi har många frågor att besvara.
I vilken utsträckning är de villkor vi fastställde i Madrid fortfarande meningsfulla mot bakgrund av den senaste utvecklingen?
Hur kommer det faktum att vi inte har gjort några konkreta framsteg i de multilaterala handelsförhandlingarna att inverka på våra förbindelser med dessa regioner?
Hur kan vi se till att vi inte av misstag undergräver vårt främsta mål för handeln; att främja multilaterala avtal och slutföra utvecklingsagendan från Doha?
Skulle vi inte i annat fall riskera att inledandet av sådana förhandlingar bara blir en politisk gest, eftersom vi vill ha avtal med innehåll, som går längre än vad som kan nås på multilateral nivå?
Finns det ett godtagbart politiskt recept för att infria alla dessa mål?
Regional integration är fortfarande av central vikt: den kan bidra till att stödja politisk stabilitet, ekonomisk och social utveckling och social sammanhållning inom varje underregion.
Kommissionen anser att ytterligare framsteg mot en djupare integration är ett tecken på politisk och ekonomisk mognad.
Hur kan vi mäta framstegen när det gäller regional integration?
Jag anser att grundförutsättningarna för att mäta framstegen utgörs av tre grundläggande faktorer: ett fullständigt fungerande institutionellt ramverk, existensen av en tullunion och minskade hinder för intraregional handel.
Nästa gemensamma steg bör vara att utvärdera de framsteg som båda regionerna har gjort för att förbereda sig inför inledandet av förhandlingar.
Jag vill betona att denna process bör genomföras på ett objektivt sätt och att vi inte bör fastställa omöjliga standarder, som kanske bara leder till frustration bland våra motparter.
Kommissionen har alltid stött regional integration.
Vi är övertygade om att det är viktigt att fortsätta att stödja denna.
Detta stöd är inte bara ord: inom ramen för vårt regionala program för Centralamerika har kommissionen godkänt ett projekt till stöd för den centralamerikanska tullunionen som är värt åtta miljoner euro under 2001, och ett andra projekt till stöd för institutioner för regional integration och det civila samhällets deltagande i den regionala integrationsprocessen som uppgick till 15 miljoner euro under 2003.
Ytterligare ett projekt till stöd för utveckling och genomförande av gemensam politik till ett värde av 10 miljoner euro förbereds för närvarande.
I Andinska gemenskapen genomförs projekt om statistik, tullfrågor, konkurrens och handelsrelaterat tekniskt bistånd, som tillsammans uppgår till över 15 miljoner euro, och det finns planer på att stärka denna samarbetsform i den förestående översynen av det regionala strategidokumentet, genom att avsätta ytterligare fyra miljoner euro för målet med ekonomisk integration.
När det gäller Centralamerika, Andinska gemenskapen och Latinamerika som helhet, råder det ingen brist på intresse från vår sida.
I den nuvarande budgetplanen för 2000 – 2006 är de medel som avsatts för Latinamerika cirka 20 procent högre än i den förra budgetplanen.
Ur gemenskapsbudgeten används cirka 0,15 euro per capita för Asien, medan tre gånger så mycket per capita används för Latinamerika.
Det viktigaste är kanske att vi nu faktiskt utnyttjar de medel som vi har avsatt.
Under 2003 utnyttjades 100 procent av betalningarna och 100 procent av åtagandena.
Jag vill återigen betona att förbindelserna med Latinamerika är en geostrategisk prioritering för Europeiska unionen.
Det gläder mig särskilt att jag under de senaste veckorna har haft möjlighet att diskutera våra förbindelser med företrädare för Mercosur, med alla utrikesministrar från Andinska gemenskapen och med företrädare för Centralamerika.
Jag hoppas verkligen att vi kommer att få ett framgångsrikt toppmöte som kommer att inriktas på regional och social integration, och som kan följa upp toppmötet i Madrid.
Jag hyser också stort hopp om att vi under toppmötet i Guadalajara kommer att få se en ytterligare utveckling i våra förbindelser med de två regioner som vi helt nyligen har förhandlat fram förnuftiga avtal med.
