# ID: svediakorp-gov446373
# author: Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,132
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag har följt dessa förhandlingar med stort intresse och jag vill tacka utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, liksom utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för sysselsättning och socialfrågor för deras bidrag till det betänkande som nu har debatterats.
Jag vill gratulera Christa Prets till hennes utmärkta betänkande, som innehåller åtskilliga förbättringar till vårt förslag och ger större klarhet och tydligare samband med tidigare gemenskapsdirektiv.
Särskilt välkomnar vi de ändringsförslag som placerar kommissionens förslag i linje med direktiv 2000 / 43 om rasdiskriminering eller direktiv 2002 / 73 om likabehandling av män och kvinnor i arbetslivet.
Jag syftar på ändringsförslagen 3, 4, 5 del tre och del fyra, 6, 7, 8, 12, 17, 20, 23 del ett, 25 del ett, 27, 30, 31, 32, 33 och 43.
Jag vill också tacka utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor för dess ändringsförslag 15, vilket klargör skiljelinjen mellan privata pensioner och tjänstepensioner, vilka behandlas i de befintliga direktiv som berör sysselsättningsområdet.
De nämnda ändringsförslagen står även i samklang med de diskussioner som har ägt rum i rådet.
Det finns ett antal andra ändringsförslag som vi inte kan stödja även om de är konstruktiva, eftersom de avviker från liknande bestämmelser i befintliga direktiv och eftersom vi anser att det är bättre att behålla samma synsätt för att åstadkomma enhetlighet.
Jag syftar främst på ändringsförslagen 16, 19, 21, 24, 25, 28, 29, 34 och 40.
Vi vill inte heller gå med på att avskaffa de undantag som föreslås i artikel 1, punkt 3, med tanke på att det är nödvändigt att behålla ett begränsat antal undantag om direktivet skall kunna tillämpas i praktiken.
Jag syftar på ändringsförslagen 9 och 13.
Vi kan inte heller stödja de ändringsförslag som utvidgar förslaget till att omfatta sektorerna för utbildning, massmedier och reklam.
Kommissionens förslag är inriktat på en särskild sektor, sektorn för varor och tjänster.
Stegvis tar den sig an en sektor där det som alla vet förekommer en hel del diskriminering på grundval av könstillhörighet, vilket kan undanröjas med hjälp av en bindande rättsakt.
Vi erkänner att massmediernas och reklamens sätt att framställa könen reser allvarliga frågor om hur kvinnors och mäns värdighet skyddas, och att flickor och pojkar ofta avskräcks från att göra icke-traditionella val på utbildningsområdet, men det uppstår även andra komplicerade frågor, såsom frihet när det gäller kommunikationsmedel.
Därför anser kommissionen att en bindande rättsakt i detta skede inte är rätt sätt att ta itu med dessa frågor.
Jag syftar på ändringsförslagen 38 och 39.
Slutligen vad ändringsförslagen 35 och 36 i förslagets artikel 4 beträffar, kan vi inte godta de ändringsförslag som är utformade för att tillåta användning av försäkringstekniska faktorer på grundval av könstillhörighet.
Bruket av försäkringstekniska faktorer på grundval av könstillhörighet är inte förenligt med principen om likabehandling, och kan därför inte motiveras objektivt.
Vid sådana försäkringstekniska beräkningar görs grova generaliseringar om alla män och alla kvinnor, vilket inte kan försvaras.
De återger statistik om genomsnittspopulationen, men denna statistik är missvisande eftersom den döljer det faktum att andra faktorer som är relaterade till livsstil är viktigare än könstillhörighet.
Det finns faktiskt studier som har visat att 86 procent av männen och kvinnorna har samma förväntade livslängd.
I denna grupp av 86 procent av befolkningen behandlas en kvinna annorlunda än en man med samma förutsättningar, helt enkelt för att en felaktig generalisering har gjorts om den förväntade livslängden hos alla kvinnor.
Detta bruk kränker principen om likabehandling, och kan därför inte rättfärdigas med stöd av en generalisering som bygger på statistik.
Trots detta välkomnar vi det faktum att man i detta ändringsförslag förutsätter att kostnaden för graviditet i en livförsäkring skall bäras av män och kvinnor till lika delar för att principen om likabehandling skall iakttagas.
Vad beträffar ändringsförslagen 10, 22 och 41, enligt vilka å ena sidan en förkortning föreslås av den övergångsperiod på sex år som föreskrivs i artikel 4 beträffande försäkringstekniska faktorer på grundval av könstillhörighet, och å andra sidan krav ställs på strängare kontroll under denna tidsperiod, kan vi inte gå med på dessa, eftersom vi menar att vi inte kan vänta oss att försäkringssektorn skall anpassas från den ena dagen till den andra, och eftersom vi anser att den extra tidsperiod på sex år som föreskrivs i artikel 4 behövs för att utveckla fungerande metoder så att man kan använda andra och mer adekvata faktorer än könstillhörighet.
Ändå hoppas vi att försäkringsbranschen vid slutet av denna period inte kommer att ha några problem med att tillämpa principen om likabehandling, så att konsumenterna i Europa kommer att kunna skörda frukterna av de fördelar som följer av principen.
Vad beträffar de ändringsförslag där man föreslår att kommissionens formulering ” genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män ” genomgående skall ersättas med formuleringen ” uppnående av jämställdhet mellan kvinnor och män ”, kan vi inte stödja dessa ändringsförslag, eftersom man då skulle förbigå den rättsliga grunden i fördragets artikel 13.
Enligt artikel 13 har gemenskapen rätt att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering, med andra ord att trygga likabehandling av män och kvinnor.
Gemenskapen ges inga längre gående befogenheter att främja jämställdhet eller att garantera full jämställdhet i praktiken.
Även om gemenskapen enligt fördragets artikel 3, punkt 2, har befogenhet att försöka främja jämställdhet mellan kvinnor och män i all sin verksamhet, ändrar inte detta den rättsliga grundens karaktär i fördragets artikel 13.
Jag syftar på ändringsförslagen 1, 5 del ett och två, 11, 18, 23 del två och 42.
Slutligen, herr talman, beträffande det sist föreslagna ändringsförslaget, ändringsförslag 45, där man föreslår att medlemsstaterna skall föra en dialog med icke-statliga organisationer som verkar för att bekämpa diskriminering och med sina sociala partner, instämmer vi i princip, men vi anser att formuleringen bör vara tillräckligt vid för att täcka alla organ som berörs, eftersom det finns andra organisationer som företräder sociala aktörer, såsom konsumentorganisationer, sociala organisationer och så vidare.
Jag är ledsen att jag var tvungen att överskrida min talartid, men en god nyhet är i alla fall att vi ser att vi män kommer att leva ungefär lika många år som kvinnorna.
