# ID: svediakorp-gov446365
# author: Attwooll (ELDR ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 312
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill gratulera Christa Prets till hennes betänkande och tacka henne för hennes samarbete när det gäller yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor.
Jag kan förstå försäkringsbranschens oro.
Förslaget kommer att medföra betydande ändringar av dess praxis och för närvarande är det osäkert hur man skall gå till väga för att genomföra dessa ändringar.
Det är begripligt att branschen aldrig tycker om osäkerhet.
Jag förstår dock inte branschens argument att den nuvarande differentieringen av premier och ersättningar på grundval av könstillhörighet inte är diskriminerande eftersom den baseras på objektiva faktorer.
Även om det är så att unga män i genomsnitt råkar ut för fler bilolyckor än unga kvinnor, eller att kvinnor i genomsnitt lever längre än män, stämmer inte detta för alla individer och dessa individer är därför missgynnade.
Att det finns objektiva skillnader, må det vara mellan individer eller grupper, är dock under alla omständigheter inte i sig ett tillräckligt skäl för att behandla dem olika.
Det måste finnas en fullgod politisk motivering för att göra så.
Under 2000-talet tror jag knappast att en sådan motivering går att hitta för rutinmässigt tillhandahållande av varor och tjänster till män och kvinnor, lika lite som för andra socialt konstruerade grupper.
Om jag låter bitter när jag talar om detta är det för att jag många gånger i livet har upplevt den sorts diskriminering som direktivet är avsett att förhindra.
Jag vill inte att nya generationer skall drabbas av samma sak.
Jag uppmanar försäkringsbolagen att försöka se om inte ändringarna faktiskt skulle innebära möjligheter för dem.
Jag skulle inte frivilligt köpa en livförsäkring eftersom jag inte tror att det skulle vara ett förmånligt sätt att ordna mina affärer.
Jag är kanske inte den enda kvinna som känner så.
