# ID: svediakorp-gov446334
# author: Schreyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,217
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr Bösch, mina damer och herrar!
Från första början var det av grundläggande vikt för kommissionen under ordförande Romano Prodi att förvaltningen av EU: s finanser skulle genomgå en omfattande förändring och skyddas från bedrägeri.
Med de beslutsamma åtgärder som vi har vidtagit har vi åstadkommit en hel del.
Vi har i reformarbetet vägletts av den rapport som utarbetats av Visemannakommittén, som ert parlament utnämnde vid slutet av den förra kommissionens mandatperiod.
I rapporten var en tydlig ansvarsfördelning centralt.
Det är förvaltarna av EU: s tillgångar som bär det fulla ansvaret för att de hanteras korrekt.
Den centraliserade finansiella kontrollen har tagits bort, vilket borde ha gjorts för länge sedan.
Uppdelningen mellan den finansiella kontrollen och skötseln av politiken var en relik från tiden då EU fortfarande hade en mycket liten budget.
Nu har vi till slut den typ av struktur som tas för given i medlemsstaterna, med individuella ministerier som ansvarar för att deras budget används på ett korrekt sätt.
Vad som hände i Eurostat under nittiotalet med konton som inrättades och administrerades utanför budgeten, var för alla en påtaglig påminnelse om det gamla systemets brister.
Kommissionen har emellertid behållit ett centralt internrevisionskontor vars betydelse betonades när det, så länge sedan som sommaren 2000, placerades under kommissionens vice ordförande.
OLAF etablerades som ett viktigt och nytt bedrägeribekämpande organ med avsikten att vara helt självständigt i arbetet med att avslöja bedrägerier och oegentligheter inom institutionerna och i den externa sfären genom administrativa utredningar.
Var finner man något liknande i medlemsstaterna?
Inom detta område har EU har kommit längre, och det är förstås uppmuntrande att vissa av de nya medlemsstaterna antar OLAF: s struktur som modell.
Kommissionen har utöver att etablera och utvidga OLAF, även introducerat ett omfattande och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för bedrägeribekämpning.
Vi har främjat utvecklingen av en förebyggande kultur, inte endast genom att se till att lagstiftningen är vattentät, utan också genom att fastställa etiska normer för kommissionens personal och detaljerade bestämmelser för att skydda uppgiftslämnare.
Inom bedrägeribekämpningen har vi intensifierat det operativa samarbetet med medlemsstaterna.
Vad som gör detta viktigt, är det faktum att det är medlemsstaterna som förvaltar omkring 80 procent av utgifterna i gemenskapens budget.
Med hänsyn till detta utvecklar OLAF en verklig samarbetsgrund för tjänster åt medlemsstaterna.
Bedrägeribekämpningsrapporten för 2002, som vi diskuterar i dag, visar att medlemsstaterna har gjort större ansträngningar för att trygga EU: s ekonomi än tidigare.
Det var under 2002 som konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen till slut började gälla.
Trots det finns det fortfarande mer att göra, vilket framgår av Herbert Bösch betänkande.
Som man kunde förvänta sig, har Herbert Bösch sammanställt ett omfattande betänkande som ur olika vinklar tar upp en hel rad frågor om förebyggande åtgärder mot bedrägerier.
Jag vill rikta uppmärksamheten på en synpunkt som ni just hänvisade till, herr Bösch, nämligen frågan om exportstöd.
Det stämmer att exportstöd kräver en hög övervakningsnivå, eftersom det alltid inbegriper mer än ett land, så därför är detta ett område där övervakningen alltid måste vara mycket konsekvent.
Enligt det generaldirektorat som min kollega Franz Fischler tillhör, kan den höga volymen av levande nötkreatur som exporteras till Libanon även anses bero på de åtgärder som EU har vidtagit i övervakningen av exporten av levande nötkreatur generellt sett.
Vid årtiondets början var Libanon och Egypten de huvudsakliga aktörerna som fanns kvar på detta område.
Under BSE-krisen stoppade Egypten importen av levande nötkreatur från EU och började i stället importera dem från Australien.
Detta förklarar den nuvarande höga volymen som exporteras till Libanon.
Jag frågade naturligtvis om antalet nötkreatur som exporterades dit hade något samband med de libanesiska konsumtionsvanorna.
Generaldirektoratet för jordbrukspolitik bekräftade återigen att dessa siffror naturligtvis måste ses mot bakgrund av det faktum att libaneser praktiskt taget inte äter något griskött, så det är helt naturligt att de konsumerar mer nötkött än andra typer av kött.
Jag vill ändå försäkra er om att jag fullständigt delar era bekymmer om skydd av djur.
Under 2003 antog kommissionen nya bestämmelser om export av levande djur och skärpte de bestämmelser som redan var i kraft.
I dag har generaldirektoratet för jordbruk återigen bekräftat för mig att mycket hårda kontroller genomförs både i ursprungsländerna och i de länder som djuren exporteras till.
Jag vill betona att Herbert Bösch i sitt betänkande som vanligt intar en högst kritisk inställning, så det gläder oss desto mer att han i betänkandet uttrycker sin uppskattning för de åtgärder som kommissionen har vidtagit.
Detta är inte den enda anledningen som kommissionen har att vara tacksam mot föredraganden, utan tvärtom.
Många av de åtgärder mot bedrägeribekämpning som kommissionen har vidtagit under senare år, har kommit från krav och förslag i synnerhet från budgetkontrollutskottet.
Det inbegriper förbättringarna och förändringarna inom OLAF.
Även här var det föredraganden, Herbert Bösch, som särskilt krävde att förändringar skulle göras.
Vi föreslår nu att ändra OLAF-förordningen genom att förbättra informationsflödet mellan OLAF och kommissionen, genom att ge bättre rättsäkerhetsgarantier för dem som är under utredning, och genom att ge OLAF: s övervakningskommitté en större roll i en del av de funktioner som ni nyss återigen nämnde.
Vid sidan om detta har kommunikationen inom kommissionen beträffande misstänkta fall av bedrägerier förbättrats, i synnerhet mellan den politiska nivån och tjänsteenheterna.
Även dessa uppmärksammade parlamentet oss på.
Vi – och med ” vi ” menar jag även parlamentet – har åstadkommit en grundläggande reform av budgetförordningen.
Den nya budgetförordningen stärker inte bara budgetprinciperna, utan innehåller även viktiga instrument för bedrägeribekämpning och uteslutande från anbud av parter som har lämnat falska uppgifter.
Alldeles nyligen beskrevs detta som exemplariskt i.
Den administrativa reformen är till stor del färdig.
Vi har i form av OLAF ett effektivt och kraftfullt instrument för bedrägeribekämpning, men vi måste naturligtvis konstant arbeta med att förbättra det.
Vad vi ändå fortfarande måste göra, är att inrätta en europeisk åklagarmyndighet.
Bedrägerier som är skadliga för EU: s budget måste straffas i enlighet med straffrätten.
Budgetkontrollutskottet – i synnerhet dess ordförande och föredraganden Herbert Bösch – har argumenterat för detta i åratal.
Nyligen förenades vi för att förespråka – och det mycket framgångsrikt – att konventet i utkastet till konstitution skall införliva förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att skydda våra finansiella intressen.
Det är, lyckligtvis, sannolikt att regeringskonferensen kommer att anta en resolution om utkastet till konstitution före slutet av det irländska ordförandeskapet.
Jag vill ända upprepa att vi ännu inte har passerat alla hinder.
Jag ser det som absolut nödvändigt att alla de som har arbetat för inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet fortsätter att vara vaksamma, så att frågan inte faller offer för en eller annan kompromiss.
Ända fram till regeringskonferensen, som kommer att hållas i juni, måste vi hålla ett mycket vakande öga på detta.
