# ID: svediakorp-gov446319
# author: Paciotti (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 630
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag tackar fördragandet för hennes arbete och det utmärkta förslaget till resolution som hon utarbetat, ett förslag som jag fullständigt instämmer i.
Det är alltför uppenbart att Förenta staterna, precis som vilket annat land som helst som vill bekämpa terrorismen, har rätt att genomföra vilken typ av kontroll som helst av identiteten hos dem som kommer in på deras territorium, anledningen till inresan och hur länge de stannar.
Europaparlamentet har därför ofta hoppats på och fortsätter att kräva en internationell överenskommelse som fastställer vilka personuppgifter för flygpassagerare som automatiskt måste översändas i förväg till Förenta staternas säkerhetsavdelningar, vilka ytterligare uppgifter som kan krävas, vem som kan använda dem, hur länge de kan lagras, vilket ansvar flygbolagen har vid felaktig återgivning eller överföring av uppgifter och, framför allt, vilken upprättelse passagerare erbjuds vid ett misstag eller vilka överklaganden som är möjliga om deras rättigheter kränks.
Trots de långa förhandlingarna ger Förenta staternas unilaterala åtaganden inte de garantier som krävs, och inte heller en rimlig skyddsnivå.
Detta beror på att åtagandena inte utgör någon bindande internationell överenskommelse.
Det anges uttryckligen att de inte resulterar i några rättigheter för någon offentlig eller privat part.
Det beror också på att en stor mängd personuppgifter, som varierar beroende på individuella företags praxis, erhålls genom direkt tillgång till olika flygbolags arkiv.
Dessa uppgifter samlas in för privata syften och kan se annorlunda ut om de samlas in av säkerhetsskäl.
Alla som inte lämnar Förenta staterna med det returflyg de bokat kan exempelvis betraktas som misstänkta.
Nu är vi alla vana vid att köpa tur- och returbiljetter eftersom de ofta kostar mindre än en enkel resa.
Om vi skulle få svara på en fråga från en polis eller en tulltjänsteman om dagen för vår återresa skulle vi ange det exakta datumet och inte det som står på flygbiljetten som vi inte avser att använda för återresan.
Det datum som gäller är emellertid det som står i flygbolagets arkiv.
Förstår ni vilka allvarliga missförstånd som kan uppstå om uppgifter som samlats in för kommersiella syften används okontrollerat av säkerhetsskäl?
Detsamma gäller uppgifternas riktighet, såsom korrekt och fullständig stavning av namn.
Personligen väntar jag fortfarande på att rådet skall besvara en brådskande fråga om den allvarliga incident som drabbade en italiensk medborgare som arresterades när han kom till Förenta staterna och sändes tillbaka till Europa, på grund av ett misstag och utan att få möjlighet att förklara sig.
En europeisk företagsledare som drabbas av ett liknande missförstånd och därför orättvist anses som misstänkt kan få sin karriär förstörd.
Hur skall han kunna få upprättelse?
Det är fel och farligt, även när det gäller att effektivt bekämpa terrorismen, att vara beroende av godtycklig insamling av uppgifter som inte valts ut särskilt av säkerhetsskäl, och det är orättvist att inte tillhandahålla instrument för att snabbt och effektivt kunna rätta felaktiga uppgifter för dem som berörs.
Jag minns att det i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att ” var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem ”.
Kommissionens beslut följer inte gemenskapslagarna eller unionens principer.
Kommissionen går längre än de befogenheter den har genom artikel 25 i direktivet om skydd av uppgifter, när den slår fast att Förenta staterna tillhandahåller lämpligt skydd för de europeiska medborgarnas rättigheter.
Det är inte sant att det är omöjligt att få mer rimliga resultat.
De amerikanska föreningarna för skydd av grundläggande rättigheter kräver själva bättre lagstadgat skydd i sitt land.
