# ID: svediakorp-gov446310
# author: Lulling (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 353
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Först av allt skulle jag vilja tacka vår föredragande Theresa Villiers som har visat prov på ett anmärkningsvärt tålamod mot bakgrund av vissa ståndpunkter och ändrade riktningar under detta långa förfarande, som äntligen har mynnat ut i en kompromiss som vi skall rösta om i morgon.
Som vår föredragande så riktigt sagt har man med kompromissen misslyckats med att uppnå det grundläggande målet.
I direktivet borde det särskilt slås fast gemenskapsregler för alla medlemsstater om att skapa lika villkor för alla aktörer och göra det möjligt för banker och andra finansinstitut att konkurrera med aktiemarknaden och erbjuda sina kunder möjligheten att internalisera.
Som ni vet tillåter för närvarande Frankrike, Italien, Spanien och Belgien inte denna försäljning utanför aktiemarknaden.
Det som fick Frankrike och Italien att instämma i den gemensamma ståndpunkten var att finansinstitutioner måste offentliggöra sina bud före transaktionen och hålla sig till ett fast pris.
Som ni vet avvisades denna gemensamma ståndpunkt av Luxemburg, Förenade kungariket, Irland, Sverige och Finland.
Jag skulle också vilja påpeka att utskottet för ekonomi och valutafrågor avvisade ståndpunkten genom att i februari anta Theresa Villiers betänkande.
Genom den kompromiss som nåddes respekteras åtminstone delvis parlamentets uppfattning på så sätt att skyldigheten med prisinsyn begränsas till försäljning av värdepapper vars volym är mindre än marknadens standard.
Sammanfattningsvis är det en dålig kompromiss, men jag kommer ändå att med tungt hjärta rösta för den av två skäl.
För det första på grund av risken för att gå tillbaka till den gemensamma ståndpunkten – som är ännu värre och som skulle skada finanssektorn ännu mer – och för det andra för att slippa medling med ett nytt parlament som är mindre välinformerat på området.
Jag beklagar särskilt socialisternas ståndpunkt och framför allt ståndpunkten från deras samordnare Robert Goebbels, som inte har gjort något för att se till att den ståndpunkt som utskottet för ekonomi och valutafrågor kämpat för skulle antas vid andra behandlingen, när det skulle ha varit till mycket större nytta för konsumenterna och investeringsföretagen.
