# ID: svediakorp-gov446309
# author: Van den Burg (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Vi har tagit ytterligare två steg framåt i handlingsplanen för finansiella tjänster, och som väl är inga steg bakåt.
Jag talar huvudsakligen om insynsdirektivet och kritiken mot den obligatoriska kvartalsrapporteringen.
Även om jag kan nöja mig med den kompromiss vi nu har framför oss, beklagar jag att betänkandena inte omfattas av större krav när det gäller innehåll.
Jag har lämnat tre förslag om detta.
Det första gällde information om ledningens löner och bonus i årsredovisningar.
Kommissionen har sedan dess aviserat att den avser att lämna in ett separat förslag om detta, så det var en framgångsrik åtgärd.
Mitt andra förslag gällde rapporter om betalningar till regeringar, särskilt från råvaruindustrin.
Detta var ett önskemål från de icke-statliga organisationerna – i likhet med kampanjen ” publish what you pay ” – liksom de välmenta elementen bland företagen själva.
Dessa företag står gärna fast vid en skyldighet, och konkurrenter som ännu inte redovisar dessa betalningar eller mutor frivilligt skulle därför inte längre kunna delta i en illojal konkurrens.
En rekommendation om detta har nu införts i anslutning till direktivet.
Det är en partiell framgång som förtjänar att följas upp.
Den tredje punkten var att företagen i ett kontrollerbart och lättbegripligt format skulle redogöra för vad de påstår sig göra när det gäller en socialt ansvarstagande affärsledning.
Tyvärr har denna punkt ännu inte införlivats i texten, men jag skulle ändå vilja uppmärksamma er på den ännu en gång.
Det handlar alltså inte om att tvinga företag att göra affärer på ett socialt ansvarstagande sätt, men när ett företag skryter om allt bra det gör bör det framgå öppet och tydligt i en kontrollerad rapport, vilket sker på det finansiella området.
Jag är tämligen nöjd med investeringstjänstedirektivet.
Jag har redan från början försökt att bygga en bro mellan motsatta uppfattningar och intressen, och har använt mina egna kriterier i processen.
Att stora banker gör en intern matchning, vilket bryter börsernas monopol, är ur min synvinkel positivt, och kan under de förhållanden vi nu föreskriver i kompromissen erbjuda ytterligare fördelar för de investerare och entreprenörer som behöver kapital.
Kompromissen har varken blivit enbart ett direktiv för Londons finans- och bankcentrum eller ett direktiv för aktiemarknaden, vilket på grund av det teoretiska slopandet av koncentrationsregeln ändå skulle leda till ett faktisktmonopol för aktiemarknaden.
Denna medelväg har lett till att de förslag jag lade fram vid första behandlingen har antagits.
När det gäller övervakning tror jag att rådet införlivat ytterligare åtgärder, vilket jag också välkomnar.
Även i detta hänseende har direktivet därför godkänts.
