# ID: svediakorp-gov446250
# author: Posselt (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det råder inte någon tvekan om att Ukraina är ett europeiskt land – ett av de största – och vi får inte glömma hur detta land som en sovjetisk koloni under årtionden förtrycktes och plundrades.
Det finns inte utrymme för självrättfärdigande i den kritik som vi riktar mot Ukraina i dag, eftersom vi till all lycka har besparats ett sådant öde som deras – eller, de flesta av oss har åtminstone besparats det.
Därför finns det mycket som vi måste bli medvetna om och förstå.
Det kommer att ta tid för Ukraina att utvecklas.
Vi i denna kammare har under de senaste åren gjort en hel del för att stödja Ukraina, och även före de stora förändringarna mellan 1989 och 1991 fanns det de i Västeuropa som samarbetade med landet.
Jag tänker då på det ukrainska exiluniversitetet i min valkrets i München och på Radio Liberty som brukade sända från München, som kanske var något av en fri ukrainsk metropol.
Detta har alltid gjort att vi känner en hel del sympati och förståelse för det ukrainska folket i dess längtan efter ett eget liv.
Vi kan emellertid inte ha någon som helst förståelse för politiker som inte bara är korrupta, som inte bara drar fötterna efter sig när det gäller att skapa framsteg i deras land, utan som till och med gör raka motsatsen genom att försöka ta död på demokratins och rättsstatsprincipens ömtåliga skott, som aktivt använder sig av brottsliga metoder för att motarbeta oppositionen och försöker tysta sina kritiker i medierna.
För att ta ett exempel, det är en förfärlig skandal när en ledamot av Europaparlamentet – Gabriele Stauner, och hon är säkerligen inte den enda – skuggas av en officer från den ukrainska hemliga polisen därför att hon har fört medlemmar av den ukrainska oppositionen till denna kammare eller tagit upp känsliga frågor, som handeln med organ, handeln med barn och många andra problem, som olyckligtvis finns inte bara i Ukraina utan även i utbytet med Ukraina.
Vår politik måste därför var synnerligen entydig.
Medan vi i princip måste visa medkänsla med det ukrainska folket som en viktig europeisk partner, måste vi kraftigt protestera och vidta kraftfulla åtgärder mot alla dem som på något sätt försöker slösa bort och förstöra den demokrati som håller på att födas i deras land.
