# ID: svediakorp-gov446220
# author: Meijer (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 242
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Rumäniens anslutning till EU 2007 ger med rätta upphov till farhågor och oro, men ibland av fel orsaker.
I går hörde jag Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokraterna använda argumentet att för få företag i Rumänien har privatiserats under senare år.
Det fanns minst lika många skäl att rikta allvarlig kritik mot Rumänien när det stod under sin förra högerregering som det finns nu när den nuvarande regeringen, som säger sig stå till vänster, är vid makten.
Barn som tigger och sniffar lim, fattiga utan någon rätt till sjukvård, byggnader och offentliga inrättningar i förfall, ett demokratiskt underskott, korruption och offentliga sektorns sönderfall präglar tillvaron i lika hög grad nu som de gjorde då.
Jag har även nyligen tagit emot klagomål från ett rumänskt parti, Socialistiska arbetarpartiet, som nu måste kalla sig Socialistiska alliansens parti för att förbli lagligt, och som började med att få 4,6 procent av rösterna vid val på 1990-talet men senare officiellt fick 3,9 procent, varigenom man hamnade under 4-procentsspärren och fick stanna utanför parlamentet.
Det är tvivelaktigt om Rumänien någonsin har motsvarat Köpenhamnskriterierna för en demokratisk stat där rättssäkerhet råder eller att det kommer att göra det inom rimlig tid.
Detta kan vara ett gott skäl att inte påskynda dess anslutning mera än vad som sker med Turkiet, där också mycket återstår att göra.
