# ID: svediakorp-gov446146
# author: Figueiredo (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 466
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Den ökade medellivslängden till följd av de vetenskapliga och sociala genombrotten under 1900-talet får inte ses som en börda för samhället under 2000-talet.
De äldre har rätt till ett värdigt liv, tillgång till hälso- och sjukvård och andra vårdformer, oavsett social eller ekonomisk situation.
Detta ifrågasätts nu i ett antal länder, till exempel i mitt land Portugal, på grund av en nyliberalism som försöker ta över på en mängd olika områden, däribland hälso- och sjukvårdsområdet, genom att prioritera konkurrens och konkurrenskraft, vilket leder till att tillhandahållandet av kvalitativ samhällsservice sätts på spel och ingen respekt visas för människor eller deras rättigheter.
Det faktum att majoriteten av de äldre i Europeiska unionen är kvinnor – över 63 procent av personerna i åldersgruppen 75 – 84 år och 72 procent av personerna i åldersgruppen över 85 år är kvinnor – innebär att de kommer att drabbas hårdast av problemen inom hälso- och sjukvården och långtidsvården, antingen som vårdare eller vårdtagare.
Det faktum att kvinnors löner och pensioner fortfarande inte är jämställda gör dem särskilt sårbara för följderna av nedrustningen av de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna och bristerna inom äldreomsorgen.
Det skall noteras att kvinnor utgör majoriteten av de 55 miljoner människor som riskerar att hamna i fattigdom i EU-15 och av de många miljoner människorna i anslutningsländerna.
Därför är vi är så starkt kritiska mot att medlemsstaterna höjer den andel av sjukvårdskostnaderna som patienterna skall betala, både för förebyggande vård och behandlingar, mediciner och palliativ eller annan vård.
Denna situation äventyrar principen om solidaritet i hälso- och sjukvårdssystemen och bidrar till den ökade sociala utslagningen i samhällets mindre gynnade grupper, som möter fler svårigheter när de skall få tillgång till lämplig hälso- och sjukvård av hög kvalitet.
Även om jag anser att betänkandet har positiva aspekter kan jag därför inte instämma i kravet på att upprätta en inre marknad för vårdtjänster och dito produkter, eftersom detta endast kommer att gagna privata organisationer, i synnerhet försäkringsbolag, och äventyra en högkvalitativ samhällsservice.
Vad som krävs är ökade offentliga investeringar i vårdinrättningar och utrustning och i utbildning av de tekniker och specialister som behövs, bättre tillhandahållande av högkvalitativ äldreomsorg, särskilt när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster, inrättande av hemvårdstjänster som garanterar att alla medborgare har tillgång till dessa tjänster i Europeiska unionens samtliga medlemsstater.
Av dessa skäl har vi lagt fram våra ändringsförslag.
Vad som också krävs är att användarorganisationer, hälso- och sjukvårdssektorn och de anställda inom denna sektor i högre grad deltar i utarbetandet och genomförandet av åtgärder i syfte att garantera ökad demokrati i utförandet av dessa tjänster, som måste vara av hög kvalitet.
