# ID: svediakorp-gov446141
# author: Blokland (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 502
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Även jag vill framföra mina kondoleanser till offrens vänner och familjer, det spanska folket, den spanska regeringen och de spanska ledamöterna av denna kammare, och jag beklagar djupt denna brutala attack mot demokratin.
Förra veckan blev jag förvånad över den belgiske premiärministern Guy Verhofstadts uttalanden, som förklarade att familjer som vårdar gamla föräldrar i hemmet måste få större ekonomisk stimulans.
Enligt honom skulle detta förslag tas upp till nationell debatt i Belgien.
För det mesta tycker jag att det är bra med nationella debatter, men i det här fallet kan man fråga sig om inte behovet av denna debatt helt enkelt är följden av att det är svårt att tala om åldrande.
Med hjälp av flotta politiska förslag och valretorik försöker vi ta itu med problemen med de äldre i sjukvården.
Detta kan dock inte dölja det faktum att vi står villrådiga inför denna fråga.
När allt kommer omkring hoppas vi själva att vi kommer att kunna åldras med hälsan i behåll och så länge som möjligt slippa behöva bli beroende av vård, men det är något som vi inte kan styra själva.
Jag minns att vi diskuterade Mario Mantovanis betänkande här förra året, närmare bestämt den 14 januari.
Vid det tillfället förklarade jag uttryckligen att diskussionen om äldrevård och hälso- och sjukvård inte får fastna i goda avsikter.
Det måste löna sig för dem som arbetar i denna sektor.
Utbyte av god praxis och behandlingsmetoder bör leda till bättre vård.
Dessutom måste det klargöras att hälso- och sjukvård och äldreomsorg inte enbart skall ses ur ett ekonomiskt kostnadsperspektiv.
Äldre människor och patienter är mer än en debetpost.
Därför stöder jag det ändringsförslag som Jean Lambert har lagt fram om ändring av punkt 23.
Avsikten med den inre marknaden är inte att göra ekonomiska vinster på bekostnad av patienternas trångmål.
Lika tillgång till vård i alla medlemsstater är önskvärt, men patientrörlighet förefaller mig inte önskvärd med tanke på de kostnader den medför.
Enligt min mening skall punkt 37 inte strykas.
Jag instämmer verkligen i slutsatsen att lagstiftningen om den inre marknaden inte enbart har positiva konsekvenser för hälso- och sjukvården.
Jag vill kort återgå till Guy Verhofstadts uttalanden.
Det kan bli ännu värre.
I min medlemsstat visade en TV-kanal nyligen en dramadokumentär om att fattiga holländska äldre togs emot i ett afrikanskt land där vården är effektivare eftersom lönerna i vårdsektorn är lägre.
Många TV-tittare märkte inte förrän senare att det var skådespelare som agerade i programmet och ministern började till och med förbereda sig på att svara frågor i parlamentet – men det faktum att det bara var fiktion förminskar inte intrycket av att det finns ringa utrymme, om något alls, för frivillig vård av släktingar.
Både de flotta politiska avsikterna och den gycklande satiren har ett budskap.
Detta ger oss en tankeställare.
