# ID: svediakorp-gov446076
# author: Miller (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 741
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka alla som varit inblandade och som hjälpt mig att utforma detta betänkande.
Betänkandet är lite halvdant – det har delar som är bra, och delar som är mindre bra.
I själva verket har det också delar som är riktigt dåliga.
Jag hoppas att vi i morgon kommer att kunna rätta till de dåliga delarna och få bort dem.
Jag vill först koncentrera mig på ett par av de bra bitarna.
I betänkandet välkomnas att Solvit-projektet är igång och fungerar.
Parlamentet medger att det finns ett behov av en konsekvent och korrekt tillämpning av EG-märkningen.
Detta stöder rådet (konkurrenskraft) i dess arbete.
Det erkänner att den inre marknaden handlar om att skapa nya och bättre arbetstillfällen, den handlar om att skapa välstånd, inte bara för företagen, och den handlar om social sammanhållning.
Parlamentet erkänner också riktmärkningen av de befintliga liberaliserade tjänsterna, grundat på ett brett urval av kriterier, varav en del sociala.
Vidare har vi samrådet med arbetsmarknadens parter.
Parlamentet uppmanar också medlemsstaternas parlament att ta itu med problemet med överreglering (” gold plating ”).
Det här var de bra delarna av betänkandet.
Tyvärr utgör de bara glasyren på kakan.
När vi väl kommer in på själva kakan upptäcker vi de dåliga bitarna.
Och det är här betänkandet hamnar fel.
När man läser kommissionens dokument steg för steg finns ett tydligt program.
Kommissionen menar att många medlemsstater för närvarande har en vikande ekonomi och att vi för att ge dem mer skjuts och hjälpa upp dessa slokande ekonomier måste överväga mer strukturella reformer.
Vad menar kommissionen då med strukturella reformer?
Man fortsätter att läsa, och då börjar kommissionen tala om liberalisering av fler av våra samhällsomfattande tjänster.
Argumentet är att eftersom el- och gassektorerna är mindre än sektorn för vattenförsörjning och de har avreglerats, bör vi avreglera vattenförsörjningssektorn också.
Om man drar det argumentet vidare, kan vi se att hälso- och sjukvårdssektorn och utbildningssektorn i Europa i dag är ännu större än vattensektorn.
Om man slår in på vägen mot avreglering av vattensektorn slår man in på vägen mot liberalisering av hälso- och sjukvården och utbildningssektorn.
Det är inte vad jag står för.
Jag har tittat på betänkandet.
Det här är inte vad Europa handlar om.
Vi har liberaliserat vissa branscher i Europa.
Jag behöver bara se på British Rail för att se vilken katastrof det varit.
Innan vi går in för ytterligare liberaliseringar av tjänster måste vi utvärdera vad som hänt hittills.
Vi har talat om Lissabonmålen.
De nämns flitigt i kommissionens rapport om den inre marknaden.
Men när vi tittar på Lissabonmålen ser vi att det som hela tiden kommer upp är de ekonomiska kriterierna.
Det finns en annan sida av Lissabonmålen – en social sida.
Den sidan nämns aldrig nu för tiden.
Vi glömmer alltid arbetstagarnas rättigheter när vi talar om Lissabonmålen.
I ställer är det marknaden, marknaden, marknaden.
Det är hög tid vi kommer bort från detta.
Jag anser att den inre marknaden handlar om arbetstagarna.
Den handlar om deras rättigheter, om hälsa och säkerhet, om levnadsvillkor.
Den handlar om äldre, om ungdomar, om funktionshindrade – om sysselsättning och arbetslöshet och om utbildning för unga, gamla och arbetslösa.
Den handlar inte bara om vinster för storföretagen.
I morgon skall vi rösta om en av de viktigaste frågorna medborgarna i Europeiska unionen står inför – nämligen om vi skall ge klartecken åt kommissionen att börja överväga avreglering av vår vattensektor.
Jag anser inte att vatten är en fråga för den inre marknaden.
Jag anser inte ens att detta skall finnas med i betänkandet, men det gör det.
Jag hoppas att vi kommer att kunna ta bort det i morgon.
Våra medborgare vill inte ha en avreglerad vattensektor.
Europa har en själ.
Om vi säljer ut vår sociala dagordning, som är en del av dagordningen för den inre marknaden, en del av Lissabonmålen, är vi förlorade för alltid.
Vi får inte svika medborgarna.
I morgon måste vi ge vårt stöd till alla ändringar som motsätter sig ytterligare liberaliseringar.
