# ID: svediakorp-gov446068
# author: Clegg (ELDR ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 698
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Låt mig lite melodramatiskt be om ursäkt på förhand.
Av någon anledning har jag drabbats av ett elakt litet virus under den senaste trekvarten, så jag hoppas att ni ursäktar mig om jag inte verkar riktigt vettig och om jag avviker tidigare i dag.
Jag vill sammanfatta de punkter där jag anser att denna lagstiftning har förbättrats eller ändrats till det bättre under våra förhandlingar.
På ett sätt fick kommissionens förslag en något vacklande och osäker start.
Som föredragande slogs jag av hur svagt stöd denna åtgärd verkade ha bland ett antal europeiska flygbolag.
De uttryckte farhågor, som jag i början av diskussionerna också delade, om att det instrument som föreslogs och diskuterades här skulle kunna missbrukas som en förevändning för protektionistiskt beteende, i stället för att, som det var tänkt, användas som ett riktat instrument för att avskräcka från orättvis prissättning och överdrivet användande av subventioner på annat håll.
Det ursprungliga utkastet var lite för obestämt.
Det föreskrev rent ut att Europeiska unionen skulle ha befogenheter att för första gången utsträcka antidumpningspåföljder från handeln med varor till handeln med tjänster, utan att ge så mycket detaljer om hur detta skulle gå till.
Våra ansträngningar i parlamentet, särskilt under den första behandlingen, har gått ut på att fylla igen några av hålen och göra den till ett mer användbart och förtroendeingivande instrument snarare än ett slags muskedunder till hot som enligt mitt förmenade skulle ha varit för grovt för att kunna användas alls.
Vi är därför glada att rådet antagit en del av de ändringar som vi föreslog vid första behandlingen, i synnerhet och kanske viktigast, de som i själva lagstiftningen fastställer att kommissionen måste utveckla en detaljerad metod för att beräkna dumpade, illojala priser så att det skall finnas en konsekvent och trovärdig metod att skilja mellan dumpade priser och normal prissättning.
Jag är mycket nöjd med att rådet antog detta.
Kommissionsledamoten och kommissionen skall också ha stort tack för att de antagit dessa ändringar.
Som föredragande hade jag gärna sett att både rådet och kommissionen gått lite längre mot de ståndpunkter vi antog vid första behandlingen.
Jag är fortfarande lite orolig över att lagstiftningen inte innehåller något förbehåll om att instrumentet endast skall användas i fall då europeiska flygbolag drabbas av väsentliga materiella skador.
Det finns en teoretisk, men ändå möjlig risk att instrumentet kan komma att användas i bagatellartade eller obetydliga fall.
Detta instrument bör användas med återhållsamhet och jag hade hellre sett att man i större utsträckning använt den formulering vi föreslog, som riktade in sig på de verkligt viktiga fallen.
Med detta sagt, har jag böjt mig för mina klokare kollegers visdom i utskottet för regionalpolitik, transport och turism, där jag bara är en tillfällig gäst, då de under debatten inför andra behandlingen talat om för mig att detta var ett bra paket att acceptera.
Det gjorde jag glatt, utom på en punkt, och detta på sätt och vis på kommissionens vägnar, eftersom den uttryckt förståeliga farhågor om bestämmelserna i skäl 5 och föreslagit att förordningen skall vara underordnad befintliga bilaterala överenskommelser.
Jag är det irländska ordförandeskapet mycket tacksam för att det, enligt de redogörelser jag fått, övertygat sina kolleger i rådet om att de stötande orden skall strykas så att en strikt hierarki mellan bilaterala instrument och EU-instrument inte upprättas till de sistnämndas nackdel.
Låt mig använda de återstående sekunderna till att tacka kommissionens enheter, som har varit fantastiskt hjälpsamma och tillhandahållit tekniska detaljer till en helt okunnig lekman som mig.
Jag vill tacka kommissionsledamoten som lagt fram det ursprungliga förslaget och godtagit den slutgiltiga överenskommelsen, och jag vill också tacka rådet och, framför allt, mina kolleger i transportutskottet.
Som jag sade förut är jag en inkräktare från affärsvärlden, och det har verkligen varit en intressant och nyttig erfarenhet för mig att se hur handelspolitiken och transportpolitiken i detta fall kunnat förenas på ett mycket tillfredsställande sätt.
