# ID: svediakorp-gov446054
# author: R&e, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 423
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Tack så mycket, Brian.
Jag instämmer helhjärtat med din inledande punkt.
Det fantastiska som har hänt de senaste 30 åren är ett explosionsartat intresse för ett språk som för 30 år sedan verkade vara hotat.
Ett av de argument som framfördes för 30 år sedan var att minoritetsspråk skulle utplånas och att särskilt iriskan skulle försvinna i Europeiska unionen.
Detta har inte hänt.
Brian Crowley har helt rätt i att ett av de märkvärdigaste inslagen har varit det explosionsartade intresset för iriskan inom utbildningssektorn.
Det snabbast växande utbildningssegmentet i Irland är Gaelscoileanna, de skolor på primär- och sekundärnivå där all undervisning och kommunikation sker på iriska.
Han har rätt i detta.
Den irländska regeringen välkomnar detta.
Vi har alltid hävdat att Europeiska unionen inte skulle innebära slutet för vårt språk.
Vår kulturella identitet är nu starkare än någonsin.
Detta språk har fått en ganska tydlig status inom unionen sedan Irlands anslutning 1973.
Iriskan fick status som fördragsspråk 1973 och den rättigheten bekräftades i Amsterdam- och Nicefördragen.
Den fastställs dessutom till fullo i det nya fördraget; i detta hänseende har det inte hänt särskilt mycket.
I praktiken har unionen vidtagit ett antal positiva åtgärder i förhållande till iriskan.
I till exempel Amsterdamfördraget bekräftades unionsmedborgarnas rätt att vända sig till institutionerna på något av fördragens officiella språk, inbegripet iriska.
Om jag minns rätt görs en hänvisning till det i artikel 42 i det nya fördraget.
Jag anser att sådana åtgärder klart gynnar iriskan.
De speglar den typ av konstruktiva åtgärder som på ett meningsfullt sätt kan bidra till medborgarnas förbindelser med unionen och dess institutioner.
Kort sagt, det är praktiska åtgärder som betyder mycket.
Iriska är det enda språk utöver de som anges i rådets förordning nr 1 från 1958 för vilket dessa rättigheter gäller.
Dessutom erkänner Lingua, unionens program för att främja språkundervisning och språkinlärning, iriska för detta ändamål.
Som jag påpekade i mitt svar har den irländska regeringen inrättat en arbetsgrupp som skall slå fast vilka ytterligare steg som kan tas.
Det är inte bara, som vissa människor tror, att knacka på,.
Vi engagerar oss i den här frågan.
Jag känner till debatten.
Det är en debatt som intresserar mig.
I egenskap av en person som kommer från Gaeltacht-området i Irland har jag – liksom Brian Crowley – ett passionerat intresse för den.
