# ID: svediakorp-gov445984
# author: Meijer (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 391
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
På grund av att det finns ett antal flaskhalsar i det transeuropeiska transportnätverket blir det trafikstockningar vid person- och varutransporter över Alperna och Pyrenéerna och vid några sund i havet.
Inte bara de som sköter transporterna utan också invånarna i bergsområden, dalar och semesterorter vid havet klagar över en enorm trafikbelastning.
Ingen har tagit på sig uppgiften att själv bygga tunnlar och broar för att få bort flaskhalsarna.
Vidare tillgodosågs under många år inte behovet av snabba anslutningar mellan storstäderna i olika länder via tågtrafiken.
Det är därför absolut nödvändigt att vi arbetar för att upprätthålla, förbättra och utöka transportnätet i Europa, och i det arbetet bör vi främst satsa på järnvägs- och sjötransporter, vilka är de minst miljöstörande transporttyperna.
Det skulle vara trångsynt att mäta vårt välstånd, vårt välbefinnande och våra framsteg enligt ökningen av transporterna eller enligt åtgången av asfalt och betong till motorvägar och flygplatser.
Tvärtom bidrar vi genom att förhindra onödiga transporter till en bättre miljö och till människors och djurs välbefinnande.
Enligt min grupp är det oumbärligt med tillräckligt ekonomiskt statsstöd för de offentliga tjänsterna, för den sociala tryggheten och för miljön.
Storhetsvansinne och slöseri med statliga medel löser dock inga problem.
Vi är emot tanken på att ständiga investeringar i asfalt från gemenskapens sida är det bästa sättet att skapa och behålla arbetstillfällen eller att hjälpa nya medlemsstater.
Vi ställer oss inte heller bakom viljan att ge företag överkapacitet och på så sätt göra det möjligt för dem att alltid kunna välja vilken infrastruktur, finansierad med bidrag från gemenskapen, som de för tillfället kan använda sig av på kostnadseffektivast möjliga sätt.
När Van Miert-planen presenterades i slutet av juni förra året hyllades den omedelbart av den italienske transportministern som transportområdets svar på euron.
Ser han transporter som ett ohanterligt naturfenomen som folk är helt utlämnade åt?
Vi ser transporter som något som kommer i andra hand, efter människorna och miljön.
Det är därför vi anser att Van Miert-planen är för tungrodd, för miljöstörande och alldeles för dyr.
En mer selektiv plan med inriktning på snabbare och mer direkta järnvägstransporter är att föredra.
Det kommer att vara vår vägledande princip när vi ändrar detta förslag.
