# ID: svediakorp-gov445971
# author: Gahler (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 348
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
När jag talade om Estland tidigare berömde jag landets f.d. premiärminister Mart Laar och utrikesminister Ilves – i deras frånvaro – för deras konsekventa reformpolitik på hemmaplan, och i utrikespolitiken för att föra Estland närmare Europa.
Nu sitter båda här bredvid mig, och jag vill därför än en gång tacka dem och uttrycka min uppskattning för deras insatser.
Som skuggföredragande för Litauen var jag särskilt nöjd över att så många – mer än 91 procent – röstade för ett EU-medlemskap i folkomröstningen, men också över landets höga ekonomiska tillväxt under senare år.
Tillväxten i sig har gjort det möjligt att uppbringa de medel som krävs för att de sociala problemen med omställningen skall kunna lösas.
Men Litauen är också ett träffande exempel på de fortsatta spänningarna mellan de demokratiska institutionerna och maffiagrupper som försöker utöva inflytande på högsta statsnivå.
På denna punkt har jag förtroende för den litauiska författningsdomstolens oberoende.
Jag är också optimistisk om att det litauiska parlamentets undersökningar, som syftar till att avsätta den nuvarande presidenten, kommer att ge resultat som står i proportion till rättsstatens krav.
Kanske är det just detta, bland andra saker, som saknas i Rumänien.
Många talare har redan tagit upp detta, bland annat i förmiddags.
Kanske är det inte bara småskurkarna som skall straffas, utan också ledarna.
Också i Rumänien har korruptionen och nepotismen letat sig ända upp till toppen, vilket är en anledning till att landet har hamnat på efterkälken.
En annan orsak är att alltför få personer byttes ut efter den politiska förändringen.
Revolutionen var ingen fullständig framgång.
Ett enkelt faktum är att många av de gamla strukturerna fortfarande är kvar – inte bara högst upp utan även på andra nivåer.
Om kritiken är berättigad är det också rätt att vi ger vårt stöd och uttrycker vår vilja att hjälpa till, men huvudsaken är att arbetet måste göras i själva landet, och ibland måste storstädningen börja högst upp.
