# ID: svediakorp-gov445938
# author: Volcic (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Som vi vet är Slovenien det av de tio kandidatländerna som bäst uppfyller kriterierna för medlemskap: landet hade bara en negativ punkt.
Den gällde erkännandet av utländska betyg och den frågan löstes nyligen i och med en ny lag.
I dag erkänns utländska betyg officiellt på samma sätt som slovenska.
Det kommer naturligtvis att uppstå problem, men som kommissionär Verheugen – den man som skall ha stor heder för denna enorma politiska och diplomatiska insats – med rätta sade i morse finns det inga alternativ.
Sloveniens positiva situation beror både på den utbredda konsensus som råder mellan regerings- och oppositionspartierna och graden av anpassning till gemenskapens regelverk och på den omsorg och skicklighet med vilken detta har gjorts.
Nästa mål är redan att komma in i euroområdet, ett mål som verkade svårt att nå för några år sedan då inflationen var ganska hög, men som nu verkar vara inom räckhåll inom en rimlig tidsperiod, med tanke på att inflationen i slutet av 2003 sjönk och nu håller sig mellan 4 och 5 procent.
Slovenien har därför kunnat omvandla en del stora anläggningar – arvet efter realsocialismen – till småföretag som därefter har blivit relativt dynamiska.
Utrikespolitiskt är frågan om förbindelserna med Kroatien fortfarande öppen: nyligen har vi hört att det kroatiska parlamentet har ratificerat avtalet om fördelningen av tillgångar mellan de länder som har bildats i det före detta Jugoslavien, ett avtal som undertecknades i Wien 2001, men som hittills bara Kroatien har ratificerat.
Inom denna rättsliga ram kommer det därför att bli lättare att lösa andra problem, inte minst problemet med Kroatiens ensidiga deklaration om den exklusiva havsmiljözonen i Adriatiska havet, som Europeiska unionen också har kritiserat för att vara unilateral och inte ha tillkommit genom en överenskommelse mellan alla berörda parter.
Det allmänna klimatet mellan Zagreb och Ljubljana har dock förbättrats på senaste tiden och de värden i form av säkerhet, stabilitet och välstånd som Slovenien har satt upp sammanfaller med Europeiska unionens värden.
Ett medlemskap i EU innebär att den väg man har valt – att modernisera landet samtidigt som gemenskapens värden och principer respekteras – bejakas.
Således gratulerar och välkomnar jag Slovenien.
