# ID: svediakorp-gov445854
# author: Martin, Hans-Peter (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 225
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Även om fred, demokrati, frihet och social rättvisa borde vara hörnstenar i det europeiska bygget – vad tror rådet på?
Vad företräder kommissionen?
Vad har vi uppnått här i Europaparlamentet?
Inte så mycket.
Vi har fortfarande fred – om vi bortser från de senaste utbrotten av inbördeskrig.
Vi har gjort få framsteg när det gäller demokrati.
Jag anser att det finns ett enormt problem med unionens legitimitet, och det som har hänt under de senaste månaderna verkar tyda på ett fortsatt sönderfall snarare än integration.
Detta är farligt, men jag behöver knappast säga att det dessutom är farligt för oss att gömma oss bakom illusionen att vi i Europaparlamentet är de fria rösterna i den institutionella strukturen.
Vi borde veta bättre, för vi såg, när Nice diskuterades, hur partiledarna smickrade och trixade med vad som borde vara Europaparlamentets fria ledamöter.
Här i kammaren drabbas vi också med jämna mellanrum av att de stalinistiska instinkterna i socialistgruppen, som ofta tar sig friheten att kalla sig socialdemokratisk, leder till upprepade låsningar.
Detta måste vi ändra på, inte bara här i parlamentet, utan också på andra håll, och framför allt i rådet.
Det kan inte finnas någon demokrati utan öppenhet.
