# ID: svediakorp-gov445852
# author: Caudron (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Dagens förberedande diskussion ger mig möjlighet att lämna ett sista bidrag till den nuvarande och framtida inriktningen för EU: s politik.
För mig, som alltid varit Europavän, är detta en möjlighet att understryka att européerna nu har fått nog av ett EU som i första hand är ekonomiskt och finansiellt, ett EU som alltför ofta, för att skapa en fri marknad och konkurrens, offrar arbetstillfällen och bortser från de dagliga problem som allmänheten står inför.
Så i dag sällar jag mig till dem, till folket, och påminner om den dröm som EU: s grundande fäder hade, drömmen att bygga ett Europa av fred, kultur, mångfald, social säkerhet och ett medborgarskap i frihet och demokrati.
Efter femtio år är det EU som vi nu lever i sannerligen ekonomiskt starkt – för vissa – men det har varken hjärta eller livsnerv, det tror inte på något och det är alltför fullt av orättvisor.
Vi har vad som kallas ett vårmöte, vi står på tröskeln till utvidgningen, en ny regeringskonferens skall genomföras, och budgeten är mycket knapp, men jag vill ändå tro att det fortfarande finns en chans att lägga ut en ny kurs.
Efter att först ha varit en tämligen euforisk europé, och sedan jag nu, efter 15 år i Europaparlamentet, har blivit en mer realistisk, mer kritisk, för att inte säga obekväm, europé, skulle jag vilja använda mina två minuter till att ropa ” Se upp!
Varning! ”
Om det tog 50 år att bygga upp den europeiska union som vi har nu, så finns det i dag en icke försumbar risk att vi en dag får se strukturen implodera på grund av bristen på allmänt stöd eller frånvaron av en ambitiös vision för samhället, på grund av misslyckandet när det gäller att prioritera jobben, respektera nationella och regionala skillnader och bristen på äkta solidaritet.
Det är de rikaste, inte de fattigaste, som måste betala för de mest missgynnade.
En europeisk konstitution är inget mål i sig.
Den är meningslös om den inte uppfyller vanligt folks förväntningar, och i dag har jag påmint er om vilka – enligt min mening – deras viktigaste förväntningar är.
