# ID: svediakorp-gov445828
# author: Virrankoski (ELDR ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 295
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
De betänkanden som diskuteras rör en utökning av jordbruksreformen till produktionen av oliver, bomull och tobak.
Den viktigaste frågan är densamma som vid de andra reformerna: frikopplingen av stöd från produktion.
Frikopplingen av stöd från produktion kommer förmodligen framför allt att tilltala de som är emot tobaksodling.
I systemet för individuellt stöd skulle mer än 6 000 euro per hektar utbetalas.
Med andra ord skulle stödet tas emot även om ingen tobak producerades.
På så sätt skulle EU kraftfullt stödja avskaffandet av dess odling och övergå till en annan typ av produktion eller åtgärder för att ta jordbruksmark ur produktion.
Detta är en del av jordbruksreformen.
Den är den största i sitt slag i EU: s historia.
Eftersom reformen skall inledas nästa år är det viktigt att dess genomförande inte innebär att de privata jordbrukarnas inkomster sätts på spel.
Det kommer att vara mycket svårt att tillämpa reformen i praktiken eftersom jordbruken ser olika ut i olika delar av EU, precis som villkoren för deras skötsel ser olika ut.
Om perioden 2000 – 2002 skall betraktas som referensperiod kommer det under de fem åren att inträffa förändringar när det gäller såväl ägarskap som de områden som jordbruken omfattar samt tillverkning och investeringar.
Därför finns det en risk att drastiska och orättvisa förändringar kommer att genomföras när det gäller stödet till jordbruken.
Det var inte för inte som ni påpekade detta i era brev till jordbruksministrarna, kommissionär Fischler.
Det andra problemet är samhällets godkännande.
Jordbruksstöd har länge betraktats som en kompensation för jordbrukare som producerar mindre än vad produktionen kostar.
Kommer skattebetalarna att acceptera att stöd utbetalas även om ingenting produceras?
