# ID: svediakorp-gov445778
# author: Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag uppskattar att Världshälsoorganisationen nu höjer medvetenheten om klimatförändringens effekter på människors hälsa, i samarbete med FN: s miljöprogram och Meteorologiska världsorganisationen.
Kommissionen kan stödja de allmänna rekommendationerna och slutsatserna i denna WHO-rapport om klimatförändring och människors hälsa eftersom den exempelvis fokuserar på försiktighetsprincipen och principen om hållbar utveckling.
Inom kommissionen tar vi detta noga i beaktande vid formuleringen av vår politik.
De största fördelarna för människors hälsa av klimatpolitiken kan förväntas komma från minskningen av ozon- och partikelkoncentrationerna.
Eftersom klimatpolitik i allmänhet minskar användningen av fossila bränslen, minskas också de därmed förknippade utsläppen.
Ytterligare hälsofördelar kan vinnas genom att koncentrationerna av kvävedioxid och svaveldioxid minskas i stadsmiljö.
Strategier för utsläppskontroll som samtidigt inriktas på luftföroreningar och växthusgaser leder således till en mer effektiv användning av resurser på alla nivåer, och inbegriper också frågan om människors hälsa.
WHO: s rapport bekräftar tidigare uttalanden att det fortfarande finns många kunskapsluckor om de framtida exponeringsmönstren för klimatrelaterade miljöförändringar och om fysiska, ekologiska och sociala systems känslighet och förmåga att anpassa sig till sådan klimatförändring.
Vi behöver således bättre information för att ytterligare fastställa sambanden mellan föroreningar och hälsoeffekter, i syfte att förbättra vår klimatförändrings- och hälsopolitik.
Den handlingsplan som vi för närvarande arbetar med som en uppföljning av miljö- och hälsostrategin är avsedd att integrera den här informationen.
Medan handlingsplanen i den första fasen är fokuserad på en uppsättning definierade exponeringar och sjukdomar kan bredare frågor, inklusive sådana som är relaterade till hälsoeffekter av klimatförändring, tas upp i framtida faser.
Den kommande temainriktade strategin för stadsmiljö som skall antas i juni 2005, och för vilken ett interimistiskt meddelande för närvarande diskuteras inom kommissionen, bör också hjälpa lokala myndigheter och medlemsstater att förbättra städers miljöprestanda.
Detta skulle i sin tur också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och göra städer till hälsosammare platser att leva i.
Vi överväger också vissa projekt inom ramen för det sjätte ramprogrammet för forskning.
Inom sjätte ramprogrammets verksamheter för vetenskapligt stöd till gemenskapens politik ingår också finansiering av forskning om luftföroreningars fysikaliska och kemiska processer, i synnerhet om partiklar i urban till regional skala, med hänsyn till deras inverkan på människors hälsa.
Under det senaste ramprogrammet för forskning finansierades projektet cCASHh – klimatförändrings- och anpassningsstrategier för människors hälsa i Europa – för att bedöma hälsoeffekterna av klimatförändring.
