# ID: svediakorp-gov445758
# author: Fischler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 382
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr Howitt!
Ni har teoretiskt sett rätt när ni säger att högre priser i Europa bidrar till att göra det mer attraktivt för fattiga länder att exportera till Europa.
Ni är dock säkert också medveten om att det finns många anledningar till att den nuvarande prisnivån helt enkelt är ohållbar.
Vi bör verkligen inte vilseleda oss själva, vare sig när det handlar om våra egna sockerbetsodlare eller utvecklingsländernas exportörer.
Det nuvarande priset på vår inre marknad är ungefär tre gånger så högt som det på världsmarknaden, och vad som än sker kommer vi i den nuvarande förhandlingsrundan med WTO att bli tvungna att minska vårt importskydd för socker.
Det kommer i sig att vara tillräckligt för att få ned priset på den inre marknaden; det finns inget annat sätt att göra det på.
Detta är det problem vi står inför.
Till det kommer andra frågor, som hur vi kan kompensera för extra import från de minst utvecklade länderna enbart genom att skära ned på vår egen produktion, för sockerkonsumtionen i Europa kommer inte att öka.
Vi får heller inte glömma att socker är utsatt för en hårdnande direkt konkurrens från andra sötningsmedel.
I dag finns det inte längre socker i cocacola – den innehåller isoglukos och inget annat.
Dessa sötningsmedel är också en direkt konkurrent till socker.
Om vi skapar en fri marknad för dem, liksom Förenta staterna gjorde för länge sedan, kommer mängden att öka i motsvarande omfattning.
Resultatet av allt detta är att produktionen inom Europeiska unionen inte kommer att minska på samma sätt i alla medlemsstater; tvärtom, faktum är helt enkelt att i vissa av dem kommer sockerproduktion inte längre att vara lönsamt, och då kommer folk inte längre att odla sockerbetor.
Det är vad vi måste räkna med.
Jag anser inte att det är någon mening med att väcka förhoppningar som vi aldrig kan uppfylla.
Vi måste också fundera över problemet med hur vi kan hjälpa dessa utvecklingsländer som traditionellt har varit våra sockerleverantörer, ett exempel är Mauritius, om de börjar tycka att det inte längre är lika lockande att exportera socker till Europa som det var förut.
