# ID: svediakorp-gov445712
# author: Reding, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,136
# sentences: 98
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag hade lovat att jag under första halvåret 2004 skulle skissera framtidsutsikterna för de EU-program som jag ansvarar för.
Nu är det gjort.
Kommissionen har just givit klartecken för meddelandet om dessa nya program.
De två nya meddelanden som antagits i dag påverkar alla européer, från deras skolgång till deras liv som medborgare.
Detta är viktigt, eftersom Europa inte bara handlar om ekonomi, finanser och kommers.
Europa har en själ.
Europa är män och kvinnor i all sin kulturella mångfald, vilket är vår unions verkliga rikedom.
De nya programmen försöker lyssna till dem; de är utformade för att svara mot deras förhoppningar och hjälpa dem att skapa ett verkligt europeiskt medborgarskap.
Utbildning och medborgarskap kommer i själva verket att tillhöra de allra viktigaste frågorna under det kommande decenniet.
I en union som förväntas ha nästan 500 miljoner invånare 2007 måste vi mobilisera alla de redskap och program vi har tillgång till, om vi skall kunna stärka känslan av kulturell tillhörighet och av att vara medborgare i en gemenskap av enastående mångfald.
De program som berörs av de meddelanden som antagits i dag kommer därför att ingå i ett nytt helhetstänkande: att bygga broar mellan kulturer och individer.
Herr talman!
Dessa program kommer att vara vår framtid, för deras huvudsyfte är att hjälpa ungdomar att förverkliga sina europeiska ambitioner både i fråga om utbildning och på det breda område som utgörs av medborgarskap.
Jag vet att dessa program motsvarar en mängd förväntningar.
De är inte tagna ur luften.
Offentliga samråd har hållits med tusentals yrkesverksamma, med tusentals människor som är verksamma inom kultur och utbildning.
Vi hade parlamentets godkännande och dess uttryckliga önskemål om att vi skulle gå vidare.
Jag kan också helt ärligt säga att tidtabellen blir tuff, eftersom vi under 2006 måste få dessa program på plats och säkra en smidig övergång mellan dagens och morgondagens program.
Jag vill också tala om att kommissionen har tagit tillfället i akt att föreslå en betydande förenkling.
Denna förenkling har givetvis sina begränsningar, eftersom de rättsliga grunderna, kunderna, om jag får kalla dem det, och åtgärderna skiljer sig åt.
Vi har dock lyckats minska antalet rättsliga grunder från tretton till sex och antalet budgetposter från tjugosex till sju.
Dessutom planeras en översyn av budgetförordningen under 2005, och jag hoppas verkligen att vi, genom större öppenhet, ökad effektivitet och minskad byråkrati, skall lyckas framför allt med att göra det lättare för medborgarna att utnyttja dessa program.
Alla dessa program är EU-program med tonvikten på europeiskt mervärde, och de har därför tillkommit och utformats på EU-nivå.
Genomförandet kommer dock att decentraliseras till nationella myndigheter närmare medborgarna.
Dessa myndigheter kommer att ansvara för genomförandet av programmen i praktiken, eftersom de kommer att vara väl bekanta med de berörda medborgarna.
Jag kan berätta för er att det finns en enorm absorptionsförmåga i detta avseende, för redan i dag är vårt budgetutnyttjande i princip 100 procent.
Vi tar emot åtminstone 50 procent fler ansökningar om projekt gällande utbildning och kultur i vid bemärkelse än vi kan godkänna.
Vi har verkligen kapacitet att fylla, för det finns en mycket stor efterfrågan hos allmänheten att tillgodose.
Varför väntade jag ända till i dag med att lägga fram de nya programmen för er?
Helt enkelt därför att jag måste vänta på budgetplanen för att kunna gå vidare.
Som jag tror ordförande Romano Prodi sade i denna kammare anser kommissionen att utbildning och medborgarskap är mycket viktiga aspekter av framtidens europeiska politik.
Det är därför vi har fått en mycket större budget i budgetplanen.
Även om den budgeten är fyra gånger större än i dag är den dock långt ifrån tillräcklig, mina damer och herrar, eftersom våra program för närvarande står för endast 0,8 procent av gemenskapens budget.
Även om utgifterna i fråga ökar avsevärt till gagn för medborgarskap och för de män och kvinnor som utgör Europa kommer de ändå bara att utgöra en mycket liten andel av EU: s sammanlagda budget, för att inte tala om, och här kan jag vara mycket tydlig, hur mycket politiskt arbete och hur mycket övertalning som fortfarande måste till stånd för att vi skall få den lilla andelen.
Jag nämnde två program.
Det första gäller utbildning och har titeln ” Den nya generationen utbildningsprogram ”; dess genomgående tema är livslångt lärande, som måste börja vid mycket låg ålder för att barn skall lära sig hur inlärning går till, och fortsätta tills medborgarna lämnar yrkeslivet.
Därför blir det bara ett enda integrerat program, ett program vars syfte kommer att vara att se till så att språk, ny teknik och – vilket är mycket viktigt – spridning av resultatet av vårt arbete, vilka betraktas som övergripande teman, ingår i all utbildning.
Det kommer naturligtvis att finnas olika nivåer, precis som i dag: skola, yrkesutbildning, högre utbildning, vuxenutbildning.
Ett europeiskt mervärde kommer att införas på alla dessa nivåer: rörlighet, givetvis, eftersom det är upp till oss att betona detta; partnerskap mellan skolklasser och mellan organisationer som sysslar med utbildning; gränsöverskridande projekt, där våra pedagoger utvecklar nya program med utgångspunkt i de allra senaste rönen.
Några siffror får illustrera vårt förslag.
Vi vill att åtminstone 10 procent av eleverna i grundskolans lägre klasser skall delta i projekt som gäller verklig eller virtuell rörlighet: i dag är siffran bara 1,5 procent per år.
Vi vill tredubbla antalet Erasmusstudenter: för närvarande är antalet 120 000 studenter per år.
Vi vill att antalet personer som deltar i Leonardo da Vinci-programmet, som gäller yrkesutbildning, skall öka från dagens 45 000 om året till åtminstone 150 000.
Vi vill ha verklig rörlighet i vuxenutbildningen: dagens siffra är, jag skäms nästan att säga det, 2 000 personer, och vi skulle vilja att den ökade till åtminstone 50 000 personer per år.
Jag talar nu om rörlighet inom EU, för det finns förstås också en värld utanför EU.
Vi har våra nya grannar, som vi måste få med oss när vi bygger upp Europa.
I detta syfte, herr talman, vill vi utveckla Tempus och göra om det till Tempus Plus, som inte längre enbart kommer att gälla universitetsnivån, utan även kommer att ge stöd med hänsyn till varje lands specifika behov och förmåga, stöd på alla utbildningspolitiska områden, inklusive skola och yrkesutbildning.
Sedan har vi våra Jean Monnet-professurer.
De finns i dag i 50 länder.
Vi anser att utveckling även på denna nivå är av stor vikt.
En annan aspekt som är av intresse för de parlamentsledamöter som talade om finansiering alldeles nyss, herr talman, är integrationen av institutioner som Brygge, Florens och Maastricht i våra program, så att den rättsliga grunden regleras en gång för alla.
Det var vad jag ville säga om det stora nya integrerade utbildningsprogrammet.
Sedan kommer det att finnas ett andra stort integrerat program: ” Ett fungerande medborgarskap ”, som kommer att innefatta flera nuvarande program.
Dessa kommer att fortsätta som i dag, med medborgarskap som övergripande tema.
Det kommer att omfatta tre områden: ungdom, kultur och medier.
Det första området är ungdomsprogrammet.
Jag vet att en del av er är särskilt intresserade av detta program, varav flera aspekter kommer att utvecklas.
Den första aspekten, det första delprogrammet, ” Ungdom för Europa ”, kommer att gälla rörlighet, deltagande och utbyten.
Det andra stora delprogrammet kommer att vara ” Europeisk volontärtjänst ”.
Genom att utvidga denna tjänst, inte bara till enskilda utan även till grupper, vill vi stärka och synliggöra volontärarbete bland ungdomar, i syfte att låta även länder utanför Europa omfattas.
Vi vill få till stånd ett slags program för ” Världens ungdom ”, för att bidra till ömsesidig förståelse genom en öppen inställning till världen och ett aktivt engagemang från ungdomars sida.
Jag tänker på länderna i det utvidgade Europa, på att stärka samarbetet med kandidatländerna, med länderna på Balkan och EFTA-länderna, och även med andra tredjeländer.
En annan aspekt som inte får glömmas bort är ungdomsledararbetet och stödsystem för utbildning av ungdomsledare, samt stöd för politiskt samarbete.
Det andra området är kultur.
Här kommer det att finnas tre mål med europeiskt mervärde: yrkesmässig rörlighet, gränsöverskridande rörlighet för konstverk och interkulturell dialog.
Dessa kommer att vara de tre gemensamma nämnarna för alla våra åtgärder på kulturområdet.
Det kommer inte längre att finnas några rigida sektorsindelningar som i dag, utan i stället de huvudlinjer jag just beskrivit, med de tre typer av åtgärder vi redan har: flerårigt samarbete med privata aktörer och företag – ett öppnande mot kulturföretag; innovativa ettåriga projekt, inga förändringar där; och för att återgå till de problem vi just löst, stöd till europeiska kulturorgan.
Även här, mina damer och herrar, kommer många förenklingar att göras.
Det blir bara en budgetpost i stället för de fem vi har i dag.
Det sista området är den audiovisuella sektorn.
Även här kommer det att finnas tre huvudmål: att bevara och stärka den kulturella mångfalden och kulturarvet, att sprida verk inom och utanför EU och att stärka den industriella sektorns konkurrenskraft.
Ni måste förstå att vi behåller dagens upplägg.
Redan i dag säger vi att investeringar i filmproduktion är nationella, regionala, privata investeringar, eller vad ni nu vill kalla det, men inte europeiska.
Vi ändrar inte på det, men vi kommer att ge medlemsstaterna möjlighet att fortsätta med dessa investeringar och fortsätta ge offentligt stöd till filmindustrin.
För att kunna göra det kommer vi att vidta åtgärder både uppåt och nedåt i produktionskedjan.
Uppåt genom att skaffa kompetens.
Våra filmskolor måste kopplas samman.
Man skulle (varför inte?) kunna tänka sig ett Erasmus för filmskolor.
Det vore mycket bra.
För att få betyg måste man lära sig hur filmproduktion går till, inklusive affärsplaner.
Vi vill inte utbilda kufar; vi vill utbilda människor som kan göra bra filmer som dessutom säljer.
Nedåt i kedjan har vi distributionsproblemet.
Ni vet att europeiska filmer har svårt att komma ut i världen, trots alla våra ansträngningar.
Vi har alltid problemet att folk går och ser en inhemsk film i det land där den producerats, men när den sedan korsar gränsen börjar svårigheterna.
Vi måste därför göra allt vi kan för att ändra på den situationen, inte bara för att utvidga filmmarknaden, utan även av skäl som hänger samman med den kulturella mångfalden och som jag inte behöver gå närmare in på.
Vi kommer att stärka systemet för stöd och för selektiv automatisk distribution, och vi kommer att lägga till stöd för dubbning och undertextning, stöd för mångspråkighet, så att det inte blir för dyrt att sprida filmer över världen.
Jag tänker i detta sammanhang på ny teknik, för 40 procent av inkomsterna från en film genereras redan av dvd-utgåvor.
Med dvd finns redan potential till mångspråkighet.
Vi måste därför arbeta på detta med stort engagemang.
Sedan har vi frågan om mer marknadsföring, i Europa givetvis, men även utanför Europa.
Jag tänker exempelvis på paket av europeiska filmer som översatts till olika språk, som skulle kunna visas på en festival i New York eller New Delhi, med deltagande av de europeiska filmstjärnorna för att verkligen utnyttja tillfället maximalt och få stor synlighet.
För att förbereda oss för framtiden, mina damer och herrar, reserverar vi utrymme för ” pilotprojekt ”, flexibilitetsutrymme, eftersom det säkert kommer att hända mycket i fråga om ny teknik.
Vi måste därför vara beredda att följa upp utvecklingen på det sätt som krävs.
Mina damer och herrar!
Detta är i korthet vad som har beslutats i dag.
Det handlar givetvis om ramar.
Det är en struktur, men jag menar att den strukturen visar att kommissionen tar mycket allvarligt på Europas värdefullaste tillgång, Europas största rikedom: medborgarna och deras kulturella mångfald.
