# ID: svediakorp-gov445704
# author: Beazley (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 339
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär!
Efter att kort ha lyssnat till kommissionär Viviane Reding saknar jag ord, för detta tycks mig vara en mycket viktig fråga.
Man må vara behörig lärare, men vad kan man göra utan resurser, utan pengar, i synnerhet på EU-nivå?
Ministerrådet visar då och då en större generositet mot EU-projekt, men det är svårt för det att göra så eftersom utbildning med bidrag, som vi vet, normalt sett förblir en nationell angelägenhet.
Hur det nu än må vara med det och om jag talar för egen del, inte som ledamot av Europaparlamentet utan som före detta historielärare, tillstår jag att samtidigt som pengar förvisso är viktigt för utbildning finns det något som är viktigare.
Utbildning handlar också om fostran och intellekt, som Viviane Reding skulle säga.
Alla här i dag, även de på åhörarläktaren, har en gång varit barn och gått i skolan, och vi kan alla komma ihåg bra lärare.
Vi glömmer de dåliga och kommer ihåg de som var bra.
Vad är en bra lärare?
Det är någon som älskar sitt ämne, sina elever och också, av nödvändighet, deras familjer.
Denna andrabehandlingsrekommendation av föredragandena Doris Pack, Christa Prets och Ulpu Iivari är mycket viktig, och jag hyllar deras arbete.
Det är dock inte slutet på sagan.
Det skulle vara att våra efterföljande generationer kanske skulle kunna uppnå något som går utöver vad våra regionala och nationella system kan ge.
Från vår synpunkt som ledamöter av parlamentet, ledamöter av en institution i EU, finns ytterligare utrymme för kultur och utbildning på EU-nivå.
Jag hoppas att denna andrabehandlingsrekommendation kommer att bli väl mottagen av ministerrådet och att lärare och elever sålunda något mer kommer att kunna vidga sina sinnen.
Kultur och utbildning är vare sig en regional, national eller europeisk fråga; de är alla tre samtidigt.
