# ID: svediakorp-gov445521
# author: Fraisse (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 489
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja återvända till de olika intressenterna i detta direktiv och till de parter som berörs av det, som kommissionsledamoten hänvisade till – konsumenter, industriidkare och artister.
Jag vill inte att de alla skall jämställas.
För det första, när det gäller konsumenterna, beklagar jag att kommissionens förslag inte har behållits som det var.
Jag beklagar att det snarare har breddats för mycket, genom att det förklarar konsumenter, i deras egenskap av – skall vi säga – medborgare, lika ansvariga för pirattillverkning som industriidkarna.
Detta är min första punkt när det gäller konsumenter.
Att behandla alla EU: s medborgare som konsumenter på detta sätt verkar naivt.
Den andra mycket viktiga punkten är denna: Om man genom detta direktiv eftersträvar att bekämpa något som existerar nu, hur kommer saker att bli i framtiden?
Under de senaste åren har diskussioner om immaterialrätt och industriell äganderätt belyst de svårigheter som hör samman med gränser.
Vissa säger att immaterialrätt är 2000-talets oljefyndighet.
De kanske har rätt.
Om immaterialrätt verkligen är 2000-talets oljefyndighet, så är det naturligtvis viktigt att tala om det.
Det faktum att kammaren har diskuterat sådana frågor som förmågan att patentera levande organismer eller fri programvara visar trots allt hur viktig gränsfrågan kommer att bli i framtiden.
Även om detta problem inte har uppstått ännu kommer det utan tvekan att göra det i framtiden.
Det är inte allting som kan bli industriell äganderätt eller immaterialrätt.
Det är nödvändigt att ta upp denna fråga, men på ett förnuftigt sätt.
Gränser kommer säkerligen vara ett problem inom en nära förestående framtid och därefter, även om de ännu inte är det i dag.
Detta föranleder mig att tala på akronymanvändarnas vägnar, eller att tala för dem.
Jag talar naturligtvis om artister.
Är artister glada över att jämställas med industriidkare?
Som ledamot i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott gör jag mitt bästa för att lyssna på alla dessa sektorer.
Från det som jag har läst och förstått skulle vi göra rätt om vi tog hänsyn till artisters åsikter om immaterialrätt.
Om vi tar hänsyn till industriidkarnas och konsumenternas åsikter, borde vi då inte också överväga artisternas, i synnerhet som man alltid hänvisar till dem i samband med behovet att bekämpa pirattillverkning?
Vad beträffar artister förefaller författares rättigheter och immaterialrätt inte vara det enda problemet, och att – eftersom man så lättvindigt talar om musik och musikkopiering – unga artister och kreativa artister skulle vilja ha en annan strategi.
Det kanske blir nödvändigt att försvara dessa artister på vederbörligt sett i detta hänseende.
Jag tror inte att kammaren skulle tillåta att alla dessa olika parter hanteras på samma sätt.
