# ID: svediakorp-gov445459
# author: Lambert (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 422
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag vill också tacka föredraganden för vad som har varit ett mycket svårt arbete.
Om vi hade mer tid skulle vi kanske ha varit villiga att utkämpa en större strid med rådet om vissa av ändringsförslagen.
Det är visserligen sant att detta är ett steg framåt vad det gäller kodifiering och ger större klarhet för medborgarna, men synsättet verkar något missunnsamt: den gemensamma ståndpunkten verkar bevilja en rättighet med den ena handen bara för att lägga till en enorm uppsättning förutsättningar till denna rättighet med den andra.
I en bemärkelse blir många av dessa rättigheter nationaliserade snarare än övervägda från ett gemenskapsperspektiv.
Föregående talare har rätt om det klimat under vilket denna debatt har ägt rum.
Vissa ser det som ett sätt att stänga möjligheterna till att röra sig fritt, utom om personerna inte är en ” börda för staten ”, för att uttrycka det på det språk som användes under 1930-talet.
En del av problemet är att människor främst betraktas som ekonomiska individer snarare än som medborgare som har rätt till fri rörlighet.
Det finns fortfarande problem för personer som har ingått giftermål eller partnerskap med medborgare i länder utanför EU.
Jag är väl medveten om att även personer som arbetar inom institutionerna också i fortsättningen kommer att stöta på vissa problem på grund av sådana relationer.
Det har talats om partnerskapsfrågan.
Det var intressant att lyssna till den tidigare debatten i kväll, inom ramen för internationella kvinnodagen, under vilken talare gång på gång talade om det faktum att det inte finns en specifik definition på vad som är en familj, att saker ändras och går vidare.
Medlemsstaternas sociala trygghetssystem erkänner verkligen olika sorters fasta relationer – fasta enheter.
Men vi står fortfarande inför problem.
Jag kan förutspå att vissa frågor om lika behandling kommer att komma inför EG-domstolen.
Robert Evans tog upp frågan om utvisningar.
Även för oss är detta problematiskt.
Det ifrågasätter vad som menas med ” permanent uppehållstillstånd ”, när någon kan tas fråntas detta.
Andra har nämnt att detta kan vara ett steg framåt, men det tar oss ändå inte dit där vi vill vara.
Min grupp kan godta den gemensamma ståndpunkten.
Vi välkomnar vissa ändringsförslag som har lagts fram av andra grupper.
Men detta är sannerligen inte slutet på kampen vad beträffar fri rörlighet för EU: s medborgare och deras partner.
