# ID: svediakorp-gov445446
# author: Santini (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 468
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Mario Mantovani sitter fast i trafiken och har bett mig att lägga fram hans ståndpunkt som skuggföredragande, något jag gärna står till tjänst med.
I handlingsprogrammet från konferensen i Kairo har viktiga mål satts upp när det gäller utvecklingspolitiken.
Detta är mål som bör förbättra levnadsförhållandena i utvecklingsländerna, under förutsättning att de uppnås.
Även om det här betänkandet handlar om ett initiativ som utan tvekan är lovvärt liksom en fråga som är mycket svår att hantera, menar jag att man också förbigår det viktigaste målet som uppställdes vid Kairokonferensen för tio år sedan.
Som skuggföredragande för vår grupp, Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokrater, anser jag inte att de angelägna frågor som vi anser vara lika viktiga har hanterats på ett lämpligt sätt.
Till dessa frågor hör befolkningsförändringen i utvecklingsländerna, dvs. frågor som hänger samman med utbildning och tillgång till utbildning, näringsproblem, hygienproblem, ekonomisk tillväxt och emigration.
Något som till stor del framgår av det dokument som har lagts fram av föredraganden Karin Junker är att detta betänkande nästan uteslutande fokuserar på frågor som gäller reproduktion och sexuell utbildning, frågor som sannerligen är mycket viktiga, men som inte nödvändigtvis måste isoleras från ett vidare sammanhang och behandlas separat, särskilt om dessa uttalanden inte är helt i linje med slutsatserna från Kairo.
Alltför många frågor har glömts bort, frågor som på den tiden ansågs vara viktiga aspekter av den strukturella befolkningsförändringen i utvecklingsländerna under de kommande åren.
Enligt min mening måste det här betänkandet – som jag vill framhålla att utskottet antog med elva röster för och sju emot – ses över och måste framför allt justeras med tanke på vad som fastslogs vid den tidigare nämnda konferensen.
Om betänkandet skall överensstämma med handlingsplanens mål anser jag framför allt att man måste godta skäl R b, där familjens betydelse och centrala roll som sammanhållande och enande kraft i samhället framhålls.
Jag hoppas också att punkterna 6, 10, 11, 17, 23 och 26 skrivs om så att de blir mer balanserade, vilket med eftertryck förordades av vår grupp.
Vidare kan vi inte godta punkt 20 om den inte får en annan ordalydelse, eftersom man där förordar direkt abort utan hänsyn till de nationella regelverken, och då framför allt genom informationskampanjer om säkra aborter i utvecklingsländerna.
Det råder ingen tvekan om att det här är ett känsligt område och att suveräniteten måste respekteras, liksom de etiska principerna i varje land, i synnerhet när det gäller sådana känsliga frågor som reproduktiv hälsa och rättigheter som rör reproduktion.
Detta är ståndpunkten hos författaren, skuggföredraganden för PPE-DE, Mario Mantovani.
