# ID: svediakorp-gov445420
# author: Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,136
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag vill fortsätta tala; det är bara det att jag inte känner mig bra.
Jag försöker fortsätta medan jag sitter.
Förenlighet är en nyckelfråga på EU-nivå inom sysselsättning och sociala frågor, och frågorna som står på spel här är främjandet av fler och bättre arbeten och säkerställande av lika rättigheter för män och kvinnor.
Europeiska unionen tar itu med förenligheten från många olika håll och använder flera redskap, som lagstiftning, den öppna samordningsmetoden mellan medlemsstater och finansiella verktyg.
Det finns redan ett antal direktiv som underlättar möjligheten att förena yrkes- och familjeliv: direktivet om föräldraledighet, direktivet om arbetstagare som är gravida och direktivet om lika behandling vad gäller tillgång till anställning, yrkesutbildning och arbetsförhållanden.
Med tanke på att vi står inför den största utvidgningen vi någonsin har haft är det viktigt att vi koncentrerar oss på ett effektivt genomförande av befintliga direktiv.
I december 2003 startade kommissionen en ny granskning av direktivet om arbetstid.
Kommissionen begärde kommentarer om direktivets nuvarande text och om behovet att introducera andra initiativ på fem områden, inklusive åtgärder för att uppnå ett bättre förenande av yrkes- och familjeliv.
Kommissionen menar att större förenlighet mellan privat- och yrkesliv och lika möjligheter för män och kvinnor skulle förbättra den totala jämställdheten i arbetslivet.
Dessutom skulle dessa åtgärder också förbättra produktiviteten genom att öka motivationen och tillgängligheten och genom att ge större möjligheter till utbildning.
Kommissionens åsikt är att en revision av direktivet om arbetstid kan uppmuntra medlemsstaterna till att ytterligare förbättra förenandet av yrkes- och familjeliv.
Förutom lagstiftning ger den öppna samordningsmetoden på EU-nivå denna fråga särskild uppmärksamhet inom områdena anställning och social integration.
Inom ramen för europeisk sysselsättningsstrategi uppmuntras medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter starkt att utveckla bättre medel för förenande.
Jag instämmer i den åsikt som uttrycktes i betänkandet av Regina Bastos att bättre förenande inte bara hjälper kvinnor att få tillgång till anställning och förbli i yrkeslivet, utan också att det bidrar till att minska löneskillnader och könssegregation på arbetsmarknaden.
I de nationella handlingsplanerna för 2003 betraktar medlemsstaterna förenande som den främsta faktorn för att minska könsskillnaderna.
Sex medlemsstater satte som nationella mål att öka tillhandahållandet av barnomsorg.
Sedan 2002 har sex medlemsstater ändrat sina bestämmelser för ledighet eller förbundit sig att förbättra dem, särskilt med målet att få fler pappor att ta ut ledighet.
I april kommer kommissionen att organisera en expertgranskning i Sverige, ett land där möjligheterna att kombinera familj och arbete stöder ett starkt kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden och ett relativt högt födelsetal.
Föräldrapenning betalas ut för 480 dagar med 60 dagar reserverade för pappan respektive mamman.
Åtta länder – fem gamla medlemsstater och två nya – kommer att lära av varandra om olika sätt att införa system för moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheter, bestämma föräldrapenning och förbättra tillgången på barnomsorg.
Den sociala integrationsprocessen drar också uppmärksamhet till främjandet av förenandet av yrkes- och familjeliv i ljuset av särskilda problem som låginkomstfamiljer möter.
Kommissionen publicerade nyligen ett meddelande om att arbete skall löna sig, vilket uppmärksammar vikten av riktigt förenande inte bara för kvinnor, utan också för män.
Det innehåller en analys av de begränsningar som kvinnor möter när det gäller tillträde till arbetsmarknaden och att behålla en anställning och lägger fram goda rutiner som har utvecklats i medlemsstaterna.
Strukturfonderna – särskilt socialfonden, som stöder införandet av sysselsättningsstrategin i medlemsstaterna, och regionalfonden – finansierar åtgärder för att förena yrkes- och familjeliv.
I Irland kommer till exempel 436 miljoner euro att användas under perioden 2000-2006 för att förbättra resurserna för barnomsorg.
Förenande var också det viktigaste temat på programmet för jämställdhet mellan könen 2002.
Arton gränsöverskridande projekt valdes med fokus på medvetenhetshöjande åtgärder och utbyte av goda rutiner.
Lösningar för bättre förenande av yrkes- och familjeliv ligger inte i en specifik åtgärd.
De kräver rätt kombination av flera redskap, och det finns en roll att fylla för alla – kommissionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, socialtjänsten och män och kvinnor som vill förbättra sin livskvalitet.
Jag välkomnar verkligen parlamentets stöd i att stärka våra aktiviteter på detta område och att göra fullt och bättre bruk av de instrument som finns.
Jag kommer nu till det sista betänkandet av Elena Valenciano Martínez-Orozco om kvinnor från minoritetsgrupper, vilket är särskilt viktigt – som Anna Karamanou redan har påtalat.
Jag vill tacka föredraganden, andra ledamöter som har bidragit till betänkandet och Anna Karamanou för hennes uttalande.
Europeiska unionen har redan gjort mycket för att komma till rätta med problemet med dubbel diskriminering, vilket många kvinnor som bor inom Europeiska unionen står inför, genom att utveckla en integrerad strategi.
Denna integrerade strategi återspeglas i EU: s lagstiftning och program mot diskriminering.
Ramdirektiven för jämställdhet mellan raserna och anställning antogs 2000 och har nu trätt i kraft.
De förbjuder diskriminering på olika grunder, inklusive ras eller etniskt ursprung och funktionshinder.
De hänvisar särskilt till problemet med dubbel diskriminering och ger skydd till kvinnor inom minoritetsgrupper, men även till kvinnor i allmänhet.
Kommissionen delar den oro som uttrycktes av den ärade ledamoten i betänkandet när det gäller förseningar av genomförandet av dessa viktiga direktiv i flera medlemsstater.
Kommissionen har redan börjat vidta åtgärder för att se till att alla kvinnor och män inom EU kan dra fördel av det effektiva skyddet mot diskriminering.
Medlemsstaterna måste enligt EU: s lagstiftning upprätta organisationer för att ta itu med ras- och könsdiskriminering, och kommissionen förväntar sig att det arbete dessa organisationer utför kommer att vara till hjälp för ansträngningar på gräsrotsnivå för att förhindra diskriminering mot kvinnor från minoritetsgrupper och öka de möjligheter som står öppna för dem.
Som de ärade ledamöterna vet kompletteras direktiven mot diskriminering av gemenskapens handlingsprogram på 100 miljoner euro för att bekämpa diskriminering.
Ett av de viktiga målen med detta program är att ta itu med diskriminering som baseras på olika faktorer.
När det gäller romer delar jag många av de åsikter som har framförts av föredraganden.
Kommissionen har också betonat vid ett flertal tillfällen att avlägsnande av diskriminering mot romer måste gå hand i hand med att fundamentala rättigheter för romska kvinnor och flickor respekteras, inklusive respekt inifrån deras eget samhälle.
Jämställdhet mellan könen är en grundsats i gemenskapslagen och en grundläggande aspekt i den europeiska sociala modellen.
Att kvinnor från alla samhällsklasser deltar fullt ut i samhället och ekonomin för med sig viktiga ekonomiska och sociala förmåner.
Kommissionen försäkrar återigen sitt engagemang för att integrera jämställdhet och funktionshinder i sina program och sin politik.
