# ID: svediakorp-gov445416
# author: Bastos (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 954
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Att förena yrkes- och familjeliv är en avgörande aspekt när det gäller att göra jämställdhet mellan könen till en realitet.
Det är därför i dag ett privilegium att kunna lägga fram och diskutera mitt eget betänkande i frågan.
I dag den 8 mars är en i högsta grad lämplig dag, eftersom det är Internationella kvinnodagen och eftersom år 2004 har utnämnts till det internationella familjeåret.
Vi är fullt medvetna om att yrkesliv, familjeliv och privatliv alla är aspekter av våra liv, men samtidigt utgör de tre kompletterande liv.
Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är en central uppgift för samhället, vilket medför ett behov av att kompensera för de nackdelar kvinnor ställs inför när det gäller villkoren för att få tillträde till och delta i arbetsmarknaden, och de nackdelar män ställs inför när det gäller villkoren för att delta i familjelivet.
Under 1990-talet gjordes stora framsteg inom området och en stor del av gemenskapslagstiftningen genomfördes.
Medlemsstaternas politik är emellertid inte konsekvent.
Mot denna bakgrund måste två frågor granskas: för det första den demografiska utmaningen.
Å ena sidan kräver den åldrande befolkningen större tillströmning av mänskliga resurser till arbetsmarknaden, och både män och kvinnor måste ha lika tillträde till denna marknad.
Å andra sidan finns ett behov av en familjepolitik som främjar demografisk tillväxt.
Den andra frågan är utmaningen med den ekonomiska tillväxten som kräver åtgärder som gör kvinnorna intresserade av att delta på arbetsmarknaden.
För att politikområdena skall bli enhetliga krävs framför allt balans mellan dessa två frågor.
Utan denna balans kommer de att stå på kant med varandra och möjligheten att förena yrkes-, familje- och privatliv kommer att allvarligt hotas.
Jag tror att den centrala faktorn i den här frågan är att kvinnor alltid måsta ha möjlighet att välja mellan att arbeta när de har barn eller stanna hemma.
Åtgärder måste därför inrättas för att kvinnor skall kunna göra detta val utan att deras karriärer eller deras familje- eller privatliv tar skada av det.
Situationernas mångfald måste understrykas och tas med i beräkningen.
Jag vill betona det faktum att en av sex kvinnor i åldern 25-54 år i EU inte har ett betalt arbete, med andra ord är vare sig anställd eller arbetslös, på grund av familjeåtaganden eller på grund av att hon inte kan förena yrkes- och familjelivet.
Att hindra eller försvåra kvinnors inträde på arbetsmarknaden bidrar till att produktiviteten i Europa sänks.
Skillnaderna mellan medlemsstaterna i norra Europa och dem i söder talar för sig själva.
Vi måste fokusera på de goda tillämpningarna hos våra partner i Danmark, Sverige och Finland som har den högsta andelen kvinnliga anställda.
I Sverige har kvinnorna ett brett utbud av barnomsorg.
Danmark avsätter 3,8 procent av sina nationella tillgångar till familjepolitiken, mer än något annat europeiskt land, och dess födelsetal ligger på 1,73 procent vilket också är ett av de högsta.
Alla inblandade parter på detta område, dvs. familjer, nationella, lokala och regionala myndigheter och arbetsmarknadens parter måste bli delaktiga.
I slutsatserna från Lissabon slås fast att kvinnors och mäns rättvisa deltagande i yrkes- och familjelivet, vilket ligger i både mäns och kvinnors intresse, är en central faktor för framsteg i samhället där moderskap, faderskap och barnens rättigheter är mycket viktiga sociala värden som måste skyddas av samhället, medlemsstaterna och Europeiska gemenskapen.
Verklig jämställdhet mellan kvinnor och män inom både offentliga och privata områden måste accepteras av samhället som en nödvändig förutsättning för demokrati, ett krav på medborgarskap och en garanti för individuell självständighet och frihet, vilket bör återspeglas i all EU-politik.
Målsättningarna från Europeiska rådets möte i Lissabon och Barcelona innebär stora utmaningar för Europeiska unionen och kräver nyskapande åtgärder.
Jag skall begränsa mig till att föreslå några av dem: de nuvarande medlemsstaterna och de som snart skall bli medlemmar måste kontrollera hur deras politik påverkar familjerna.
Det innovativa konceptet med ” politikens effekt på familjen ” måste tydligt skiljas från jämställdhetsperspektivet.
Näringslivet måste bli medvetet om att det är de anställdas rättighet att kunna förena yrkes- och familjeliv, att det är en social skyldighet och ett grundläggande verktyg för att främja högre produktivitet.
I samarbete med arbetsmarknadens parter bör en guide till god praxis upprättas för företag, där också framgångshistorier finns med.
Att organisera arbetet, särskilt främja deltidsarbete, minska antalet arbetstimmar och satsa på distansarbete skulle kunna vara en lösning.
Att upprätta webbplatser med databaser med tjänster som är användbara för de anställda och publicera befintliga stödsystem, informera anställda och ge dem incitament för att upprätta eller bibehålla sociala stödstrukturer som underlättar för dem att förena familje- och yrkesliv.
Att bevilja företagen skatteundantag eller skattesänkningar, ge stöd, exempelvis i form av kontanta fördelar eller kuponger (för barnomsorg, hemhjälp, etc.), ge särskilt stöd till ensamma föräldrar och ensamstående mödrar, framför allt när det gäller beskattning, familjestöd och familjekrediter.
Dessa är alla ambitiösa målsättningar som verkligen behövs, eftersom det krävs framsteg på det här området.
Som föredragande skulle jag därför vilja be kommissionen att inrätta den nödvändiga mekanismen för att upprätta ett förslag till ramdirektiv om att förena yrkes-, familje- och privatliv, för att garantera att alla medlemsstater, både de nuvarande och de framtida, har de rätta verktygen och lösningarna för att möta utmaningen med jämställdhet, ekonomisk tillväxt och den demografiska utmaningen.
