# ID: svediakorp-gov445364
# author: Stjepan Mesic, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 3,152
# sentences: 140
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


(1)
– Herr talman, ärade parlamentsledamöter, ärade åhörare!
Jag skulle vilja tacka för er inbjudan och för möjligheten att tala inför Europaparlamentet vid dagens sammanträde.
Tyvärr måste jag inleda med tråkiga nyheter.
Före detta jugoslaviska republiken Makedoniens president Boris Trajkovski omkom i dag på morgonen i en flygolycka.
Detta är en förlust som inte bara drabbar hans familj och före detta jugoslaviska republiken Makedonien, utan som även kommer att påverka den politiska situationen i regionen.
Jag skulle ha träffat Boris Trajkovski vid en konferens om investeringar i Bosnien och Hercegovina i eftermiddag.
Vi arbetade tillsammans med presidenter i andra stater med stabiliserings- och försoningsprogrammet i Sydösteuropa.
Boris kommer inte att finnas med oss i Mostar i dag, men vi skall gå vidare med arbetet.
Det är det bästa sättet att fortsätta vår gemensamma strävan.
Jag tror inte att olyckan kommer att påverka framtida förfaranden eller integreringen av före detta jugoslaviska republiken Makedonien i EU.
Det är ett stort nöje för mig att på Republiken Kroatiens vägnar tala inför er vid en tidpunkt som är avgörande för såväl mitt land som för EU: s framtid.
Den dag närmar sig då alla verkliga och inbillade ridåer i Europa kommer att falla – och den här gången hoppas vi att det är för alltid.
Inledningsvis vill jag säga, tydligt och bestämt, att ett medlemskap i EU är Republiken Kroatiens viktigaste utrikespolitiska mål.
Jag är glad att alla delar av statsmakten, det vill säga det kroatiska parlamentet, regeringen och presidenten, har enats politiskt i denna fråga.
Detta mål återupprättades genom en resolution från det kroatiska parlamentet som antogs i december 2002 och följdes av en ansökan om EU-medlemskap som lämnades in för ett år sedan, i februari 2003.
Detta strategiska mål har stöd både hos de politiska partierna och hos folket, vilket ställer ännu högre krav på såväl Kroatiens politiska ledarskap som på alla dess samhällsskikt, vars delaktighet är mycket viktig i denna strävan.
Vårt mål är Europa, men inte bara ett medlemskap i EU.
Vårt viktigaste mål är att nå och upprätthålla den standard som gäller i Europa.
Vi är fullt medvetna om vilka svårigheter denna anpassning kommer att innebära.
Men vi måste anpassa oss så att Kroatien en dag kan delta aktivt som en likvärdig medlem i europeiska institutioner.
I detta avseende kommer andra staters erfarenhet och hjälp att vara ovärderlig.
Det var inte länge sedan som Kroatien, i likhet med några av de länder som snart kommer att bli fullvärdiga EU-medlemmar, blev oberoende och självständigt.
I likhet med dessa har landet fått genomgå krävande och kostsamma politiska, ekonomiska och sociala övergångar.
Men till skillnad från dessa länder har Kroatien nyligen fått genomlida ett krig som drabbat landet.
Krigets härjningar har lämnat djupa spår, främst bland folket, men även i form av enorma materiella förluster.
Hundratusentals människor tvingades lämna sina hem och lika många blev hemlösa.
Kroatien ställdes därmed inför nya utmaningar: Byggnader i hundratals städer, samhällen och byar behövde återuppbyggas och tusentals kvadratkilometer land behövde minröjas.
Dessutom var vi tvungna att uppnå något som EU-medlemsstaterna betonade som särskilt viktigt, nämligen förtroende, tillit, tolerans och samexistens som skulle leda till en varaktig försoning.
Detta var det allra svåraste eftersom det innebar att vi politiker var tvungna att fatta klara och bestämda ståndpunkter och beslut.
Jag vill tydligt framhålla att vi är fullt medvetna om vår plikt att utföra våra skyldigheter.
Vi arbetar med att reformera den offentliga förvaltningen, harmonisera lagstiftningen och med att förena alla våra resurser för att anpassa systemet.
Jag försäkrar er att vi vill samarbeta med tribunalen i Haag och att vi vill fortsätta arbetet med flyktingars återvändande, reformen av domstolen, skyddet för minoriteter och regionalt samarbete.
Många av er känner till såväl våra bilaterala initiativ med våra grannländer som vårt aktiva deltagande i regionala organisationer, t.ex. stabilitetspakten, adriatisk-joniska initiativet, Centraleuropeiska initiativet och fyrklöver.
Vi ser detta alltmer som uppgifter som vi måste arbeta ihärdigt med för att så fort som möjligt nå upp till den europeiska standarden och allt mindre som en tung börda.
Jag vet att ni är intresserade av hur vi ställer oss till tribunalen i Haag.
Jag vill tydligt och bestämt påpeka att vi anser att samarbetet med Internationella tribunalen för före detta Jugoslavien är av stor betydelse för alla oss som bor i före detta Jugoslavien.
Denna typ av samarbete gör det möjligt att individualisera skulden och att åtala enskilda individer för brott som begicks under kriget.
Detta är enda sättet att sätta stopp för den kollektiva skulden, som gör att en hel nation beskylls för brott som har begåtts av enskilda individer.
Därför är det viktigt att alla de som begick brott, eller på något annat sätt var inblandade i brott, ställs inför rätta, så att man kan göra slut på anklagelser mot hela nationer.
Jag räknar med att kroatiska domstolar kan döma i krigsförbrytarfall så snart reformen av domstolen är genomförd.
Jag tror att alla återstående fall snart kommer att behandlas i kroatiska domstolar.
Flyktingarnas och de tvångsförflyttade människornas öde plågar oss fortfarande.
I fråga om deras återvändande gör Kroatien allt för att se till att de kan återvända till Republiken Kroatien, oavsett deras etniska tillhörighet.
Men eftersom Kroatien är ett övergångsland orsakar återvändandet många problem.
Återuppbyggnaden av byggnader, vilket är en nödvändig förutsättning för återvändande, går inte så fort som vi skulle vilja.
Staten har ordnat med pengar till återuppbyggnad av bostäder, men detta är inte allt.
De återvändande behöver inte bara bostäder, utan även arbeten, så att de kan försörja sig och sina familjer.
Den kroatiska regeringen har tillsammans med företrädare för världssamfundet engagerat sig i program för återvändande av medborgare av serbisk nationalitet.
Kroatien och Bosnien och Hercegovina har kommit överens om åtgärder för att påskynda flyktingars och tvångsförflyttade människors återvändande.
På vissa områden har vi varit framgångsrika, vilket vi med rätta är stolta över.
Ett av dessa områden är det regionala samarbetet.
På det bilaterala planet har vi under de senaste åren normaliserat våra förbindelser med Serbien och Montenegro.
Vi har bilaterala samarbetsprogram med Bosnien och Hercegovina, och vi för intensiva politiska dialoger med alla övriga länder i regionen.
Det ekonomiska samarbetet har också förbättrats under de senaste åren.
För att underlätta rörligheten för människor, varor och tjänster har visumkraven blivit mildare i de flesta länder i regionen.
Men även om vi är optimistiska vet vi att det återstår utmaningar när det gäller politiken och säkerheten i regionen.
Enda sättet att ta sig an dem är, så vitt jag kan se, med hjälp av demokratiskt valda regeringar som för en europavänlig politik.
Men det räcker inte att bara tala varmt om Europa.
Denna politik måste framför allt omsättas i handling och engagemang för Europas demokratiska normer.
Detta är Kroatien, som är ett stabilt land i regionen, ett bra exempel på.
Ett närmare samarbete mellan länderna i Sydösteuropa och EU kommer att ha en positiv inverkan på stabiliteten i hela regionen.
Republiken Kroatien är beredd att inta en aktiv roll i regionen och att dela med sig av sina erfarenheter till andra länder.
Toppmötet i Zagreb för nästan fyra år sedan innebar en vändpunkt för regionen.
I och med toppmötet i Thessaloniki förra året, och de texter som antogs där, fastställdes den europeiska framtiden för de länder som omfattas av stabiliserings- och associeringsprocessen (SAP).
Även vi stöder de åtgärder som vidtagits för att nå de uppställda målen.
De nya instrumenten och mekanismerna, till exempel europeiska partnerskap, partnersamverkan ” twinning ”, TAIEX samt deltagande i de gemenskapsprogram som nu är öppna för länderna i stabiliserings- och associeringsprocessen, kommer att komplettera det arbete som redan bedrivs inom ramen för Cardsprogrammet.
Dessa instrument är till viktig och välbehövlig hjälp för dem som strävar efter att bli medlemmar i EU, och Republiken Kroatien är beredd att utnyttja såväl dessa som andra föranslutningsinstrument på bästa sätt.
När det gäller Europaparlamentet gläds jag över de stärkta förbindelserna mellan detta och länderna i regionen efter ordförande Pat Cox ' besök till länderna inom SAP våren 2003.
Republiken Kroatien är särskilt tacksam för talman Cox ' inbjudan till länderna inom SAP att delta i talmanskonferensen i Budapest i februari.
Vi ser vårt deltagande i denna konferens som ett tecken på att utvidgningsprocessen kommer att fortsätta även efter den 1 maj i år.
Kroatien förespråkade redan från början ett individuellt tillvägagångssätt, det vill säga att man bedömer landets egna meriter.
Vi anser att Kroatiens föredöme och påskyndade utveckling mot ett EU-medlemskap kommer att uppmuntra andra länder i Sydösteuropa att ta itu med de nyckelfrågor som för närvarande utgör hinder på vägen mot Europeiska unionen.
Europaparlamentet skall snart fatta ett beslut om framtiden för delegationen för förbindelserna med länderna i Sydösteuropa.
Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att uttrycka vårt öppenhjärtiga stöd för upprättandet av en enskild delegation från Europaparlamentet för samarbete med Republiken Kroatien.
Jag skulle räkna med att en sådan delegation upprättas efter det att det nya Europaparlamentet har valts.
Ett sådant beslut skulle vara ett bevis på att nya framsteg nåtts i förbindelserna mellan Republiken Kroatien och EU.
Det skulle också bidra till att stärka dialogen mellan Kroatiens parlament och Europaparlamentet.
Vi hoppas innerligt att erfarenheterna från förbindelserna med de nuvarande kandidatländerna kommer att användas till att bestämma hur Europaparlamentets delegationer till länderna inom SAP skall se ut i framtiden.
Den nya situation som följer av utvidgningen kommer att innebära en ny era för länderna inom SAP.
Vi blir grannar.
Europaparlamentets utökade tekniska stöd till parlamenten i länderna inom SAP – som det som gavs till de nuvarande kandidatländerna – är ett välkommet bidrag till dessa länders utvecklingspotential.
Det skulle vara ett rimligt sätt att ta itu med utvidgningsprocessens utmaningar.
Republiken Kroatien sätter stort värde på Europaparlamentets stöd och på den förståelse det har visat när det gäller Kroatiens ansträngningar att närma sig Europeiska unionen.
Ett tydligt tecken på detta stöd var att Europaparlamentet godkände stabiliserings- och associeringsavtalet redan en och en halv månad efter det att avtalet hade skrivits under.
Detta innebar ett uttalat stöd för Republiken Kroatien, men det var samtidigt en vink till EU-medlemsstaterna att påbörja ratificeringsprocessen i de nationella parlamenten.
Europaparlamentet har i sina resolutioner vid ett flertal tillfällen välkomnat Kroatiens ansökan om EU-medlemskap och har på så sätt visat att det stöder Kroatiens avsikter och mål.
Efter den 1 maj 2004 kommer Europeiska unionen att ha 25 medlemsstater och en folkmängd av 450 miljoner invånare.
Detta är imponerande siffror!
Men vi måste komma ihåg att Europa inte kommer att vara helt enat förrän alla länder inom SAP blir medlemmar i EU och Europa enas inom dess geografiska gränser.
Enda sättet att råda bot på den instabila situationen i Sydösteuropa är genom EU-medlemskap.
När de gränser som utlöste det senaste blodiga kriget i Sydösteuropa har suddats ut kommer det inte längre att ha någon betydelse vem som bor på vilken sida av gränsen.
Endast genom ett enat Europa kommer vi att kunna utrota krigen som ett politiskt verktyg för konfliktlösning och leda länderna i regionen mot en ljusare framtid.
Å andra sidan kommer den förestående utvidgningen att innebära att Europeiska unionen, som bygger på institutionellt samarbete med jämlika partner, kan spela en viktigare och mer aktiv roll på det internationella planet.
Ett enat Europa kan stå emot den ekonomiska utmaningen från Fjärran östern och Förenta staterna.
Med en stark, integrerad och enad struktur kan det stå emot nutidens globala utmaningar, som i synnerhet består av kampen mot terrorism, men även av kampen mot organiserad brottslighet, korruption, smuggling och narkotikahandel.
Ett enat Europa kan spela en viktig roll för freden och säkerheten i världen och ge humanitärt, tekniskt och ekonomiskt stöd till länder och nationer som behöver hjälp.
Med anledning av detta kan det vara på sin plats att säga några ord om EU-utvidgningens större sammanhang.
Jag har svårt att acceptera konceptet med ” det nya Europa ” och ” det gamla Europa ” eftersom detta antyder att det ligger något motsägelsefullt i EU: s utvidgning mot övergångsländerna.
Det vi ser växa fram är enligt min mening ” framtidens Europa ” – det är en bättre beskrivning – som är ett koncept som i stället för att bidra till interna europeiska och transatlantiska skillnader snarare bygger en framtida europeisk union utifrån det ” tidigare Europas ” goda traditioner.
Detta ” framtidens Europa ” innebär åtminstone två goda skäl för unga demokratier att förenas med det, nämligen politisk stabilitet och konkurrenskraftig ekonomi.
För Kroatien är dessa två skäl nog för att skingra alla tvivel när det gäller fördelarna med att gå med i EU.
Republiken Kroatien räknar med att ansluta sig till Europeiska unionen inom kort.
Kroatien har alltid varit en del av Europa – kulturellt, historiskt och geografiskt.
Men politiska omständigheter ledde till att landet under en period gled ifrån Europa.
Genom att utveckla nya normer försöker vi grunda Kroatien på de värderingar som råder i länder där demokrati, rättssäkerhet, yttrandefrihet och respekten för minoriteters rättigheter och de mänskliga rättigheterna anses vara ett arv från de senaste årtiondena.
Vi ser inte demokrati som ett beständigt tillstånd, utan snarare som en pågående process, som en konstant strävan efter nya frihetsperspektiv.
Vår bild av Europeiska unionen är den av en familj med olika medlemmar som alla arbetar tillsammans, en gemenskap där varje nations intressen respekteras, samtidigt som samarbete byggs upp på solidariska grunder.
Kroatiens önskan är att berika denna gemenskap av värderingar med sin egen kulturella, språkliga och nationella identitet.
Vi vill leva tillsammans med er i mångfald, men vi skulle samtidigt vilja skryta lite och påminna om att Kroatien är en av de få kvarvarande oaserna av ekologiskt bevarad natur i dagens Europa.
Kroatien följer noga olika diskussioner på EU-nivå som kommer att utgöra grunden för EU: s framtida utformning.
Även om Kroatien inte deltog vid Europeiska konventet följde vi debatterna med stort intresse.
Vi följde även regeringskonferensens arbete.
Vi är övertygade om att medlemsstaterna trots svårigheter kommer att överbrygga motsättningarna och nå en överenskommelse om det konstitutionella fördraget som kommer att leda till att den utvidgade europeiska unionen blir mer effektiv och kan anta de utmaningar den ställs inför.
På så sätt kommer EU att spela en viktigare och aktivare roll på det internationella planet.
Vi hoppas också att det konstitutionella systemet leder till att de stater som kommer att delta i framtida utvidgningar kan integreras på ett smidigt sätt.
Vi följer också med stort intresse diskussionerna om den nya budgetplanen, som borde återspegla EU: s uttalade strategiska mål på ett sanningsenligt sätt samt göra det möjligt att uppnå dessa mål.
Vi skulle särskilt vilja peka på behovet av att anslå tillräckliga ekonomiska resurser för att de länder som kommer att bli kandidatländer eller nya medlemsstater skall kunna närma sig, och integreras i, unionen.
I detta avseende hoppas Kroatien att Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och de nuvarande medlemsstaterna visar prov på en långsiktig vision.
Vi anser att den nya konstitutionella ramen och budgetramen måste återspegla den sanna bilden av viljan att inkludera alla Europas stater i den europeiska familjen och därmed garantera fortsatta framsteg för det europeiska integrationsprojektet, i vilket såväl Kroatien som andra länder inom SAP skulle ingå.
Republiken Kroatien strävar efter att bli medlem i EU inom en inte alltför avlägsen framtid och har således ett intresse av att det är en stark och effektiv union som kan tillgodose alla sina medborgares krav.
I en sådan union spelar parlamenten och samarbetet mellan olika parlament en avgörande roll.
Som ansökarland räknar Kroatien med unionens institutionella förmåga att anta nya medlemmar när det är dags för nästa utvidgningsomgång.
Kroatien följer även med intresse diskussionerna mellan EU och Nato när det gäller säkerhetsfrågor.
Vi är väldigt tacksamma över antagandet av den europeiska säkerhetsstrategin.
Vi ser denna som en strategi som kommer att göra det möjligt för EU att möta hoten och de globala utmaningarna och på så sätt bidra till ett multilateralt säkerhetssystem och till att unionen blir mer aktivt involverad i vissa delar av Sydösteuropa.
Med de hot och utmaningar som världen står inför i dag är vi för en starkare effektiv multilateralism.
Jag skulle vilja betona att Republiken Kroatien starkt litar på att Europaparlamentet kommer att stödja landets integrering i EU.
Jag är övertygad om att Europaparlamentet i sina rekommendationer till rådet om Kroatiens ansökan om medlemskap i EU kommer att påpeka vilka framsteg Kroatien har gjort i fråga om att uppfylla såväl Köpenhamnskriterierna som andra relevanta kriterier samt vilka reformer som sker i landet.
Jag är också övertygad om att Europaparlamentets rekommendationer kommer att driva på de övriga EU-institutionerna och medlemsstaterna att ställa sig positiva till Kroatiens ansökan.
I detta avseende hänvisar jag till det kommande yttrandet från Europeiska kommissionen som vi hoppas kommer att offentliggöras under våren.
Då skulle Europeiska rådet i juni kunna fatta nya strategiska politiska beslut om Kroatien.
De kroatiska myndigheterna och mitt lands medborgare ser naturligtvis fram emot en status som kandidatland och att anslutningsförhandlingarna inleds.
Ärade parlamentsledamöter!
Ni går in i slutskedet av er mandatperiod.
I juni skall det hållas val där de flesta EU-medborgarna kommer att delta.
Ett högt valdeltagande kommer att bidra till att stärka Europeiska unionens demokratiska legitimitet.
Jag är övertygad om att Kroatiens medborgare snart kommer att kunna rösta i valen till Europaparlamentet och att kroatiska parlamentsledamöter kommer att kunna ta plats i Europaparlamentet.
Även om vi är en ganska liten nation sett till antalet invånare kan vi tillföra Medelhavets glädje, Centraleuropas civiliserade värderingar, styrkan av hård sten, de slaviska slätternas fridfullhet och, framför allt, ett öppet och ädelt hjärta och vänskapens och samarbetets utsträckta armar.
Vi hoppas, tror och vet att Robert Schumans välkända ord kommer att segra i slutändan: Vi binder inte samman stater, vi förenar människor.
