# ID: svediakorp-gov445267
# author: Lalumière (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 352
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär!
Det förslag till rekommendation som vår föredragande lagt fram efter att förslaget ändrats och kompletterats av utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik är ett dokument som jag stöder och inte har något problem med att rösta för.
Jag skall inte upprepa allt som stod i texten nu.
Bastiaan Belder har gjort ett mycket grundligt arbete, i linje med kommissionens meddelanden och parlamentets tidigare resolutioner om Ryssland.
Jag skall därför begränsa mig till att ta upp två aspekter som nämns i betänkandet.
Den första är bristen på konsekvens i denna fråga hos medlemsstaternas regeringar – brist på konsekvens och brist på samordning.
När man har att göra med en så stor och svår partner som Ryska federationen är det oacceptabelt att höra EU: s ministrar, till och med premiärministrar och rådsordförande, uttrycka åsikter som går isär, till exempel om det smärtsamma kriget i Tjetjenien, om president Putin själv eller om valen.
Sådana skilda åsikter, ibland yttrade med bara några timmars mellanrum, försvagar unionen och skadar trovärdigheten hos vår strävan att ha en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik värd namnet.
Den andra aspekten jag vill nämna är också en brist på konsekvens, men denna gång mellan unionens olika åtgärder i förhållande till Ryssland.
Vårt partnerskap och vår strategi har många sidor som beaktas i betänkandet, men allt måste sättas i rätt perspektiv med prioriteringar och med väsentligt större konsekvens.
Det är sant att EU och Ryssland har ställt upp det långsiktiga målet att inrätta ett gemensamt ekonomiskt område, ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa, ett gemensamt område för samarbete på området yttre säkerhet och ett område för forskning och utbildning, vilket innefattar kulturella aspekter.
Det är mycket bra alltihop, men återigen, det behöver genomföras med konsekvens, vilket kommer att kräva ett stort mått av beslutsamhet, organisation och kunnande: vi har, med andra ord, fortfarande lång väg kvar att gå.
