# ID: svediakorp-gov445235
# author: Iivari (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär!
Även om medlemsstaterna har ansvaret för utbildning i unionen finns det många kanaler i Europeiska unionen för undervisning om kultur inom skolans ram.
De viktigaste är de fleråriga programmen, såsom Sokrates, Leonardo da Vinci och Kultur 2000.
I samtliga uppmuntras kulturell kreativitet och rörlighet, interkulturell dialog och kunskap om de europeiska folkens historia.
Språkinlärning, vilket är nära knutet till kulturella färdigheter, spelar en viktig roll i unionens politik.
2001 firade vi Europeiska språkåret.
Det gläder mig att föredraganden i sitt betänkande belyser vikten av kunskap om Europas historia och kulturella arv.
Vår kontinents historia är inte bara krig och blodsutgjutelse utan även en fruktbar ömsesidig påverkan som har berikat våra nationella kulturer.
Vi kan se att många konstnärer som har varit viktiga för oberoende nationalstaters identitet samtidigt har varit viktiga europeiska aktörer.
Med unionens utvidgning följer ett behov av att öka medvetenheten om de nya och gamla medlemsstaternas kultur och historia, vilket helt riktigt fastslås i betänkandet.
Jag tror att vår känsla av samhörighet därigenom kommer att stärkas, eftersom de länder i Baltikum och Centraleuropa som nu ansluter sig till unionen har fasta rötter i ett gemensamt europeiskt kulturarv.
Kultur, utbildning och forskning intar en central plats i kommissionens förslag till finansieringsramar för perioden 2007 – 2013.
Investeringar på dessa områden är av avgörande betydelse för framgång i fråga om Lissabonstrategin, men kultur och utbildning har en bredare funktion än att bara skapa ekonomisk framgång.
De skapar en ram för människors intellektuella utveckling och ömsesidiga förståelse.
Jag välkomnade därför föredragandens rekommendation att kommissionen och medlemsstaterna skall se till att projekten inom de europeiska forskningsprogrammen baseras på de viktigaste grunderna för det europeiska samhället, såsom gemenskapsrätten, institutionernas och utbildningsväsendets historia, samlevnadsnormerna, social och antropologisk praxis, samt olika former av kulturellt uttryck.
Jag hoppas att vederbörlig hänsyn tas till de mål som sätts upp i betänkandet när kommissionen gör utkast till nya fleråriga program för kultur, utbildning och ungdomsutbyte.
På liknande sätt innehåller betänkandet utgångspunkter för förhandlingar mellan EU: s ministrar för utbildning och kultur om gemensamma mål inom utbildnings- och kulturpolitik.
