# ID: svediakorp-gov445234
# author: Gutiérrez-Cortines (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 557
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill gratulera Vasco Graça Moura, eftersom detta dokument är resultatet av en gemensam övertygelse, av en professionell inställning till kultur.
Att förespråka samma undervisning i skolorna vid en tidpunkt när de nationalistiska argumenten vinner mark förefaller mig vara modigt och värt vår tacksamhet.
Jag säger att det förtjänar beröm, eftersom dokumentet i grunden, och även om det verkar skrivet med lätt hand, till fullo försvarar kunskapens och lärdomens universalitet.
Vi noterar också ett visst mått av uppror mot en överdriven tolkning av subsidiariteten.
Vi förespråkar i denna kammare att utbildning för ett integrerat Europa inte bara handlar om euro eller andra gemensamma ekonomiska frågor, utan att den också måste vara frukten av en känsla av tillhörighet, av ett gemensamt projekt som måste bygga på historia, på att veta vilka vi är, vilken gemensam grund vi har och, framför allt, var vår samtids principer och värderingar finns och vilket tänkande som ligger bakom det enade Europa vi går mot.
Dessutom anser jag att utvecklingen av det europeiska systemet varit obalanserad.
Den gemensamma politiken har förbättrats varje dag, men det har funnits en rädsla för att gå framåt med skapandet av en gemensam kunskapsbas.
Nationalism – jag upprepar – som en instängd, småsint och egoistisk tolkning av hur kunskap och utbildning skall förmedlas har ökat misstänksamheten mot att skapa gemensam information som kan delas av alla europeiska utbildningsinrättningar.
Jag har lagt fram ett ändringsförslag där jag efterlyser en aktiv politik till förmån för en omvärdering av vårt gemensamma kulturarv.
En aktiv och levande politik som hjälper de svaga och skapar gemensamma kriterier.
Jag har dessutom efterlyst informationsskyltar på museerna på mer än ett av unionens språk, och på flera av unionens språk.
Jag tror att vi måste komma förbi tanken att i våra egna städer bara se skyltar på våra egna språk.
Jag har lagt fram ett ändringsförslag där kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja forskningsprojekt om de stora grundpelarna i Europas civilisation, såsom gemensam lagstiftning, institutionernas historia, utbildning, olika former av samexistens och gemensamma regler, social och antropologisk praxis, liksom konstnärliga uttryck.
Jag tror på och förespråkar att vi genom att studera vår civilisations historia och våra institutioners kultur kan återskapa de grunder som fanns, som fortfarande finns, och som förenar oss.
För att formulera saken på ett annat sätt: vi är produkten av ett ständigt tankeutbyte, ett utbyte av levnadssätt, lösningar och begrepp som gör att vi kan säga att Europa under flera århundraden har förberett sig för att bli Europa.
Europa har arbetat hårt för ett gemensamt arv.
Därför har det varit så lätt att bygga EU.
Samhällsliv, begrepp som mänsklig värdighet, individuella rättigheter, människors frihet, familjen som den grundläggande sociala kärnan och samhällen som den vidaste ramen för rättigheter och samexistens; solidaritet, statsbegreppet – samtliga är europeiska begrepp, liksom begreppet sekularisering.
De skillnader som utgör det vi så ofta kallar vår kulturella mångfald visar dessutom den tolkningsrikedom och de olika levnadssätt som kan finnas med ett gemensamt arv.
Låt oss ge ungdomarna möjlighet att lära känna allt detta.
