# ID: svediakorp-gov445233
# author: Prets (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär!
Exakt vilken roll har de kommunala skolorna?
Hur långt sträcker sig denna roll och vad består den av?
Vasco Graça Moura hanterar dessa frågor mycket väl i sitt betänkande.
Han behandlar den omfattning i vilken kultur bör läras ut i skolorna och också i vilken utsträckning detta bör finansieras och stödjas.
Dessa frågor är givetvis inbördes beroende av varandra.
Jag anser det vara mycket viktigt att ge kulturundervisning i skolorna om vi vill att ungdomar skall bli medvetna om och trygga i sin identitet och få förutsättningar att bli aktiva EU-medborgare.
Vi måste arbeta på detta och introducera kulturutbyten för ungdomarna så tidigt som möjligt.
Vi måste också lära oss hur man undervisar unga människor i konfliktlösning, eftersom detta är något vi kan förvänta oss att skolorna tar upp på kulturlektionerna och som också är en förutsättning för att uppnå de mål som fastställdes i Lissabon, vilken redan nämnts flera gånger i dag.
Vi kan inte bortse från det faktum att europeisk kultur och kulturhistoria utgör basen för det gemensamma ekonomiska området och att vi därför måste investera mycket mer i utbildning än vi gör för närvarande.
Genomsnittet inom EU för offentliga utgifter till skolorna ligger på 4,94 procent av BNP.
Även om utgifterna ligger på 7 procent i Sverige och 5,75 procent i Österrike, minskar de.
Det kan helt enkelt inte vara rätt att mindre, i stället för mer, läggs på utbildning i många länder.
Jag undrar vad kulturministrar och regeringstjänstemän tänker när de ger stöd till de mål som sattes upp i Lissabon och samtidigt skär ned på medlen för genomförandet av dem.
Detta är fel och måste rättas till.
Vi måste därför fortsätta att påpeka att nedskärningar på utbildningsområdet – också inom humaniora – leder till mycket allvarliga brister.
Om kreativitet inte lärs ut och inte får något utrymme att utvecklas, hur skall då ungdomar i realiteten kunna lära sig att hantera de ständiga förändringar som krävs av dem i yrkesliv och privatliv?
Det första steget bör vara att öka investeringarna i konst, kultur och kunskap, inte att minska dem.
I stället för att enbart bevara vår omhuldade kulturella mångfald måste vi främja den och låta den få en god framtid.
