# ID: svediakorp-gov445230
# author: Junker (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Vasco Graça Moura har lagt fram ett betänkande som visar att skolorna visst kan ge allmänheten tillgång till kultur.
Som ni så riktigt påpekade, fru kommissionär, finns det dock en stor klyfta mellan den teori vi ser framför oss och den praxis som råder i europeiska skolor.
För att överbrygga denna klyfta måste vi bli mer medvetna om att i vårt föränderliga och komplexa tidevarv spelar skolorna en avgörande roll för att skapa kulturell öppenhet.
Detta innebär inte att vi bortser från det nationella kulturarvet, snarare betyder det att vi skapar en bredare kulturell öppenhet som vi lever i tillsammans, bortom de begränsningar som skapas av nationsgränser och utan att fiendskap ens har en chans att gro.
Om jag ser tillbaka på min egen skoltid har jag ett mycket tydligt minne av ett skolutbyte vi hade med Sverige.
Det var strax efter kriget och Tyskland var inte ett populärt land.
Men svenskarna var villiga att inleda en kulturell dialog med skolelever från mitt land.
Detta har gjort ett bestående intryck på mig och jag tror att detta är det rätta tillvägagångssättet; i de ändringsförslag som jag lagt fram – och som lyckligtvis har godkänts – betonar jag därför att skolan i dag mer än någonsin är en plats för interkulturell dialog.
På min tid fanns det inga turkar eller italienare i skolan.
I dag är det dock normalt att det finns en blandning av nationaliteter och detta är en stor möjlighet till interkulturell dialog och till att överföra värderingar som respekt för andra och jämlikhet, trots olikheter.
Denna tanke återspeglas i betänkandet och vi måste sträva efter att se till att den förverkligas.
Dessa vackra ord får inte överges; de som har ansvar för utbildningspolitiken i sina länder måste nu göra dessa ord till sina egna.
Fru kommissionär, ni påpekade att familjerna har en funktion att fylla här och detta är också något jag har tagit upp.
Det är nödvändigt att föräldrar arbetar med skolan och är personligt engagerade så att den övergripande idén får stöd av alla.
Slutligen hoppas jag att detta betänkande godkänns av majoriteten och så småningom överförs till politik.
