# ID: svediakorp-gov445219
# author: Gröner (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-02-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 722
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vi har faktiskt betat av föredragningslistan snabbare än vanligt, men jag tror att ungdomen har hunnit ikapp oss.
Vår framtid ligger hos ungdomen.
Man kan se hur mycket ett samhälle värderar ungdomarna genom att titta på hur många möjligheter som erbjuds dem och hur mycket ungdomarna tillåts delta i utformningen av planer för framtiden.
Ett dynamiskt samhälle måste ge sin nya generation framtidsutsikter och trygghet, såväl när det gäller materiella ting och samhällets acceptans som när det gäller sammanhållning.
Det gläder mig att också kommissionären gjorde en annan tidsbedömning.
Vitboken om nya insatser för Europas ungdom såg dagens ljus i november 2001 efter omfattande samråd med alla berörda och två långa år av mognad.
Nu måste vi fundera på hur vi kan hålla processen vid liv.
Jag tror att kommissionen, rådet och parlamentet är på rätt spår.
Vi måste integrera 75 miljoner ungdomar i åldrarna 15 – 25 i ett EU som snart kommer att innefatta 25 medlemsstater, genom att föra fram unga människor och ungdomsorganisationer på den politiska arenan.
Som föredragande för utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, och genom mitt arbete i samband med denna vitbok, har jag följt diskussionerna under de senaste två åren och lyssnat noga till vad unga européer har haft att säga oss.
Min slutsats är att unga människor vill bli tagna på allvar, och vi får inte göra dem besvikna genom att misslyckas med det.
Vi har lyckats slå ett slag för ungdomspolitiken bland ungdomar, ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och politiska företrädare i EU och medlemsstaterna.
Om vi ser vitboken som ett dokument om öppen samordning och ungdomsfrågans integrering med olika politikområden, handlar kommissionens uppföljningsmeddelande mer om delaktighet och information.
Unga människor måste integreras bättre och i ett tidigare skede, så att de kan delta i den representativa demokratin på regional och nationell nivå och på EU-nivå.
Vi måste framför allt visa vårt intresse av att integrera unga människor nu när vi närmar oss valet till Europaparlamentet, men tyvärr diskuterar vi denna fråga sent på kvällen i en nästan tom kammare.
Ungdomar kommunicerar på Internet och kommissionen har därför öppnat en ungdomsportal, men detta är långt ifrån vad som krävs, nämligen lokal information som är särskilt anpassad för dem.
De måste själva få uppleva jämställdhet och icke-diskriminering, till exempel i ungdomsråd som består av lika många unga män och unga kvinnor.
Där inga sådana råd finns får vi inrätta dem.
Den formella och informella utbildningen måste knytas närmare ungdomsarbetet, med hjälp av nätverk.
Ungdomsprogrammen ger redan i dag hundratusentals ungdomar möjlighet att träffas, och i kombination med tusentals frivilliga arbetsprojekt skapar de sociala färdigheter och ett europeiskt synsätt.
Om vi vill göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomiska område, måste vi göra allt för att se till att inga ungdomar utesluts.
De som anses vara mindre gynnade och i utkanten av både Europeiska unionen och samhället – kvinnliga invandrare, flickor och unga män – är de vi måste integrera mest.
Regionalt samarbete, kultur och idrott fungerar som broar som bidrar till att fördomar bryts ned och morgondagens problem får en lösning.
I november 2003 fastställde rådet ett antal gemensamma mål.
Den första utvärderingen av genomförandet av de nya handlingslinjerna kommer att göras i slutet av 2005 och kommissionen kommer då att utarbeta en lägesrapport på grundval av rapporter som medlemsstaterna lämnat in.
Den första europeiska ungdomsveckan anordnades förra året och fick brett stöd.
Under mottot ” bekämpa utslagningen ” börjar vi nu arbeta med handlingsprogrammet ” Ungdom ” och andra områden.
Vi försöker se till att de får tillräckliga finansiella resurser, både för att bemöta globaliseringens växande krav och för att skapa utrymmen där ungdomar kan ägna sig åt framtidens EU-politik.
Med den breda samverkan som vi har åstadkommit mellan kommissionen, parlamentet, de politiska grupperna och till och med medlemsstaterna bör vi inte bara lyckas med att tala med unga människor utan också med att integrera dem.
Vårt mål är att hålla arbetet vid liv, stödja ungdomar och stärka ungdomspolitiken i Europa.
